Zoom

Stalkningsexpert: ”Kunskapsbristen ökar riskerna”

Susanne Strand, expert på stalkning och docent i kriminologi vid Örebro universitet.

Nyligen publicerade Syre en artikel om att kretsen kring samhälls- och satirpodden Haveristerna utsätts för stalkning av en 34-årig man. Efter publiceringen gjorde mannen ett nytt hembesök hos en i kretsen. Susanne Strand, expert på stalkning och docent i kriminologi vid Örebro universitet, konstaterar att det råder brist på kunskap om fenomenet, vilket innebär ökade risker.

– Jag tycker att det är olyckligt att fall ofta läggs ned alldeles för snabbt. Stalkning är återfallsbrottslighet. De är per definition seriebrottslingar. Att man återkommande tar kontakt med någon som inte vill bli kontaktad och som blir rädd när det händer är grunddefinitionen av stalkning, säger Susanne Strand, som uttalar sig generellt och inte om det enskilda fall som Syre rapporterat om.

Det var i mellandagarna 2022 som Syre publicerade artikeln ”Stalkad i flera år – hot tas inte på allvar”.  Den handlar om kretsen kring samhälls- och satirpodden Haveristerna och att de i flera år förföljts av en 34-årig man.
Trots mängder av anmälningar har inte stalkningen gett några konsekvenser.

Hot och förföljelse efter publicering

Strax efter publiceringen skrev ett konto på Twitter: ”Vi ämnar besöka era ’redaktioner’ sådär lite spontant också. Vi ses också.”

Inlägget riktades mot de tidningar som lyft fram Haveristernas utsatthet. Några dagar senare genomföde 34-åringen ett hembesök hemma hos en kvinna i Haveriet-kretsen. Samma dag gjordes en orosanmälan mot hennes familj.

På Twitter lade 34-åringen ut en bild från hembesöket:

”Se upp för raketer och smällar. Såna ruskigheter skadar främst byrackor, så håll din NN (kvinnans man, red.anm) kopplad.”

– Han kom hem till mig den 29 december. Några minuter efter att min man gått hemifrån ringde han på dörren. Jag trodde det var vaktmästaren och öppnade. Då står han där. Han säger att han kommit för att önska god jul och att vi ska lägga ned det vi håller på med, berättar kvinnan.

– Han tog upp sin telefon, lyste på mig, och filmade eller fotade. Sen stoppade han ned telefonen. Jag sa till honom att jag kommer ringa polisen om han inte går eller om han kommer tillbaka. Då säger han att det inte är olagligt att önska god jul. Jag sa att jag inte är intresserad av att han ska önska god jul och vill att han ska gå, fortsätter hon.

Kvinnan berättar att 34-åringen gjort ovälkomna närmanden i snart tre år.

– Han gör det här för att vi ska titta oss över axeln och vara rädda hela tiden. Det är målet. Det är fruktansvärt obehagligt. Han väljer att dyka upp när som helst så att vi ska känna obehag. Det är typiskt stalker-beteende.

Har ni fått stöd?

– Nej, jag tycker är otroligt svårt att det inte finns någonstans att vända sig om det inte handlar om partnervåld. Jag tycker att jag ska ha rätt att få stöd även om det inte kommit någon dom. Det är väldigt dåligt att polisen inte kan koppla ihop det här beteendet till en kedja av händelser. Varenda liten grej utreds separat. Det blir väldigt märkligt. En grej kan vara en petitess och ingenting. Jag förstår det. Men när det blir 200 grejer, säger hon.

Stalkningsexperten: ”Man är utsatt 24/7”

Och just detta är en del av mönstret som Susanne Strand, expert på stalkning och docent i kriminologi vid Örebro universitet, ser i sitt arbete. Hon är forskningsledare vid Centrum för våldsstudier och forskargruppen Stalkning och partnervåld. I intervjun med Syre pratar hon om stalkning och om de som utsätts för det. Hon uttalar sig generellt och inte i det enskilda fallet. Hon säger att det är svårt för samhället att agera mot stalkning och att det råder en brist på kunskap.

– Man är utsatt 24/7. Hade det funnits mer fördjupad kunskap hos polisen om vad stalkning innebär så hade det betraktats som ofredande att ofta och ovälkommet dyka upp utanför arbetsplatsen eller hemmet till exempel. Det handlar inte om den enskilda handlingen. Det är den sammantagna handlingen som utgör ofredandet. Där är inte lagstiftningen än, säger Strand.

– Idag går det inte alltid att bevisa att en handling som att besöka någon hade motivet att ofreda. Det är problematiken. Det är inte så lagstiftningen är utformad. När det gäller olaga förföljelse så bygger den på att brottet består av flera olika handlingar. Utmaningen är att varje enskild handling måste bevisas som brottslig och med ett olagligt uppsåt. Först då kan man sätta ihop dem till olaga förföljelse. Det gör att det är väldigt svårt att bevisa.

Över 10 procent har utsatts

Susanne Strand berättar att det görs ungefär 600 anmälningar per år om olaga förföljelse. Cirka 100 av dessa leder till fällande dom. Samtidigt har Brottsförebyggande rådet (Brå) i en rapport från 2006 konstaterat att 9 procent av Sveriges befolkning någon gång utsatts för stalkning. Internationella siffror bekräftar den bilden, uppger Strand.

– Mellan 10-15 procent av befolkningen i engelsktalande länder har någon gång blivit utsatta för stalkning, säger hon.

De flesta, omkring 70 procent av det som polisanmäls och som rör stalkning, handlar om någon som den utsatta har haft en parrelation till.

– Den kunskap som polisen har om stalkning är ofta kvinnor som är utsatta av en före detta partner. Det medför att polisen har mindre kunskap om de andra som utsätts. Ungefär en tredjedel utsätts av en före detta partner, en tredjedel utsätts av någon som de känner, till exempel en medarbetare, granne eller vän, och en tredjedel utsätts för stalkning av en främling.

Riskerna ökar med tiden

Just samhällets misslyckande med att komma åt någon som stalkar kan leda till att stalkningen blir ännu värre.

– Tyvärr är det så att stalkning som pågår mer än ett år ökar risken att det fortsätter en lång tid. Då finns en oförmåga hos den som stalkar att stoppa det här. Stalkningen kan eskalera och eskalerar den ökar också risken för fysiskt våld och då behöver man sätta in säkerhetsåtgärder för att få stopp på det.

– När det eskalerar och det blir värre och värre behöver den som är utsatt få hjälp. Särskilt om de är utsatta för hot och fara. Den som är utsatt ska inte ignorera det bara för att det inte förekommer fysiskt våld. Många behöver hjälp att hantera utsattheten så att stalkningen inte övergår i ett våldsbrott.

Personer som stalkar kan ha olika motiv och utgör inte en heterogen grupp. Metoderna som en stalkaren använder sig av kan även de vara flera.

– Det finns också något som heter stalkning by proxy. Stalkning by proxy är att man till exempel gör falska orosanmälningar till socialtjänsten och får socialtjänsten att utföra sjävla stalkningshandlingen. Eftersom socialtjänsten måste undersöka anmälan.

Triggande när polisutredningar läggs ned

Även polisanmälningar som läggs ned och kontaktförbud som inte beviljas kan göra att stalkaren eskalerar sitt beteende.

– Stalkaren kan få en boost och känna: jag kan göra vad jag vill. För du kan inte komma åt mig på något sätt.

– När stalkaren trappat upp beteendet och har en känsla av makt och kontroll som gör att de nästan känner sig oövervinnliga kan vi se att våldshandlingarna inte är långt borta. De kan till och med få för sig och att alla tycker att de gör rätt. De kan få in den typen av konstiga föreställningar och känna sig uppmuntrade till och med.

”Fortsätt att anmäla”

Trots svårigheterna att få stalkare lagförda så uppmanar Susanne Strand utsatta att fortsätta anmäla.

– Att fortsätta göra polisanmälningar är jätteviktigt, att inte tappa tron på det, men också att begära kontaktförbud.

Men även kontaktförbuden är svåra att få igenom. Ofta krävs att det finns någon form av våldsbrott i bakgrunden. Det går dock att ställa krav på polisen.

– För att få igenom ett kontaktförbud är det bra om en riskbedömning har gjorts som påvisar riskerna och därmed behovet att få hjälp innan våldshandling. Det kan man be polisen att hjälpa till med. Polisen ska också förebygga brott och inte bara utreda. Man kan ställa som krav på polisen att de ska hjälpa till..

– Det finns naturligtvis saker som samhället kan göra och det verktyg som man framför allt har är kontaktförbuden. Forskning visar att ett kontakförbud ökar chansen att få stalkare fällda i domstol eftersom det då blir enklare att bevisa ett brott om de bryter mot kontaktförbudet. Det är ett av de viktigaste redskap man har.

Läs mer:

Stalkad i flera år – ”Hot tas inte på allvar”