Trots stora motsättningar i svensk politik råder borgfred i narkotikafrågan. De flesta tycks överens om att knarket ska bekämpas med alla till buds stående medel. Men där Sveriges kurs består vacklar andra i sin övertygelse.
Sveriges narkotikalagar hör till västvärldens mest repressiva. Fängelse finns i straffskalan både för den som har droger på fickan och i kroppen, och nya straffskärpningar är på gång.
De hårda nyporna ska fungera avskräckande och ses som vägen mot det narkotikafria samhället. Men drogerna flödar enligt Brottsförebyggande rådet som aldrig förr – och de senaste åren har fler dött i överdoser i Sverige än i något annat land i EU.
Forskare, myndigheter och debattörer av varierande politisk färg har de senaste åren krävt en grundlig utredning av kriminaliseringen av det egna bruket, en sten som legat orörd sedan lagstiftningen tillkom 1988. De vill ha svar på vilka effekter politiken haft, men har hittills talat för döva öron.
När S-regeringen i fjol tillsatte ”den största utredningen av svensk narkotikapolitik på flera decennier” valde man specifikt att utelämna frågan om kriminalisering.
Dåvarande justitieminister Morgan Johansson, som 2002 lovade ett narkotikafritt Sverige inom tio år, likställde en utredning av frågan med att uppmuntra människor att ta droger. Den nuvarande regeringen har valt samma linje.
Tyskland kan gå längst
I andra länder drar tidigare förbudsivrare motsatt slutsats.
Allt färre anser att kriget mot drogerna går att vinna, och synen på droger som en ofrånkomlig del av varje samhälle vinner mark. Skademinimering lyfts fram som en bättre strategi än avskräckning, hjälp som mer humant än straff.
Malta blev 2021 först i Europa med att legalisera privat odling och bruk av cannabis. Luxemburg, Schweiz och Tjeckien tar steg mot en reglerad marknad för drogen, den i särklass populäraste i Sverige och världen.
Längst fram ligger Tyskland, vars vänsterliberala regeringskoalition planerar att legalisera cannabis och skapa ett butikssystem likt Systembolaget i Sverige.
Argumenten går ut på att legalisering och reglering är det bästa sättet att slå undan benen för kriminella gäng och få bort skadliga produkter från marknaden, samtidigt som det genererar skatteintäkter och frigör polisiära resurser.
Norsk bakväg
Norge brottas likt Sverige med höga narkotikarelaterade dödstal. Efter en omfattande statlig utredning presenterade den dåvarande högerregeringen 2021 den så kallade rusereformen.
Förslaget, avkriminalisering av bruk och innehav av mindre mängder narkotika för eget bruk, såg länge ut att gå igenom men röstades slutligen ner i stortinget.
Trots det har Norge i praktiken avkriminaliserat mindre narkotikainnehav. Detta sedan riksåklagaren och Högsta domstolen presenterat nya riktlinjer som innebär att polisen inte längre får stoppa, visitera eller gripa missbrukare vid misstanke om innehav av droger för eget bruk.
Den nya rättspraxisen ska gynna personer med beroendesjukdom, men enligt företrädare för det norska advokatsamfundet gör principen om likhet inför lagen sannolikt att även andra kommer att omfattas.
Portugals radikala vägval
Som första land i världen avkriminaliserade Portugal bruk och innehav av all narkotika för eget bruk 2001. I början av 1990-talet uppskattades att en procent av befolkningen var beroende av heroin, och den allt repressivare politiken gav inte resultat.
Med den radikala reformen satsades pengar som tidigare lagts på att jaga och lagföra missbrukare på en kraftig utbyggnad av vårdapparaten.
Enligt EU:s drogbyrå EMCDDA registrerades 72 narkotikarelaterade dödsfall i Portugal 2019. I Sverige, med lika stor befolkning, var motsvarande siffra enligt Folkhälsomyndigheten 545.
Statistiken bör tolkas med viss försiktighet vid jämförelser mellan länder. Klart är dock att narkotikadödligheten i Portugal de senaste 20 åren minskat kraftigt.
Samma val olika skäl
Ett 15-tal europeiska länder har avkriminaliserat eget bruk av cannabis. Ungefär lika många saknar helt brottsrubricering för narkotikabruk. På flera håll finns förbudet kvar, men straffet är civilrättsligt snarare än straffrättsligt. Ungefär som en parkeringsbot.
Bevekelsegrunderna för en liberalare narkotikapolitik varierar.
I Nederländerna säljs cannabis sedan 1970-talet öppet i så kallade coffeeshops. Bättre att tillåta försäljningen av så kallade lätta droger än att tvinga den under jord där köpare lättare kommer i kontakt med tyngre droger, var ursprungstanken.
På Island arbetar regeringen på ett liknande lagförslag som det norska med hänvisning till att droger bör ses som en fråga för vården snarare än rättsväsendet.
I Finland, som enligt EMCDDA har högst narkotikadödlighet bland unga under 25 år, har flera partier öppnat för avkriminalisering. Institutet för hälsa och välfärd, Finlands motsvarighet till Folkhälsomyndigheten, rekommenderar att alla droger avkriminaliseras.
USA benådar tusentals
Uruguay och Kanada har gått längst och helt legaliserat cannabis. Flera amerikanska delstater har gjort likadant, samtidigt som drogen förblivit olaglig på federal nivå.
Men det kan vara på väg att ändras. I höstas tog president Joe Biden ett första steg mot avkriminalisering när han slog fast att alla som dömts i federal domstol för ringa cannabisinnehav ska benådas.
Biden lovade också att se över klassificeringen av cannabis, som i dag tillhör samma kategori som de betydligt farligare drogerna heroin och fentanyl.
Drogpolitisk ordbok
Narkotika: Av grekiskans narkōtikoʹs, som betyder dövande. Begreppet omfattade ursprungligen ämnen som kan framkalla narkos, alltså sömn och bedövning. Idag samlingsnamn på ämnen som är eller kan vara beroendeframkallande. Av hävd omfattas inte lagliga varianter.
Drog: Av engelskans drug, lånat från holländskans droge/droog, som betyder medicin eller botemedel. Likt narkotika samlingsnamn för beroendeframkallande substanser, inklusive i Sverige lagliga ämnen som kaffe, alkohol och tobak.
Avkriminalisering: Ett begrepp som används med något skiftande innebörd. Avkriminalisering kan dels innebära att bruk eller mindre innehav inte längre lagförs, även om drogen förblir förbjuden. Alternativt att sanktioner flyttas från straffrättsliga till civilrättsliga myndigheter. En parkeringsbot är ett exempel på en civilrättslig sanktion som leder till böter men inte någon anmärkning i belastningsregistret.
Legalisering: Innebär att det är lagligt att bruka, inneha, köpa och sälja cannabis.
Reglering: I exemplet cannabis innebär reglering att det upprättas en laglig marknad för försäljning av cannabis. Detta kan exempelvis, som föreslås i Tyskland, ske genom särskilt licensierade butiker.
Källa: Nationalencyklopedin, EMCDDA
TT
