Med klimatförändringarna blir värmeböljorna i haven både längre och mer intensiva. Mer än sju år efter att värmeböljan The blob drabbade Stilla havet, är det fortfarande inte sig likt, enligt en ny studie.
Efter vårens rapporter om att temperaturen i världshavet nått rekordnivåer, följde braskande rubriker om marina värmeböljor i Nordostatlanten och Medelhavet. Men en av de mest intensiva till dags dato var The blob, en marin värmebölja i Stilla havet döpt efter en skräckfilm med samma namn. Den uppstod 2013, pågick i fyra år och förstärktes i samband med väderfenomenet El Nino 2016. I dess kölvatten följde svältande sjöfåglar, kollapsande fiskebestånd och förvirrade valar som styrde mot vatten, där de krockade med fraktfartyg och snärjdes av fiskenät.
Kan ge kedjereaktioner
Än idag är Stilla havet inte sig likt. Forskare vid University of California, Santa Barbara, har undersökt spåren från The blobs härjningar, som de säger lämnat bestående förändringar i ekosystemet. Det genom att marina djur från varmare breddgrader emigrerade till ekosystem, där de normal inte hör hemma. Något som sker återkommande, skriver nyhetstidningen Hakai som bevakar kustekosystem världen över. Fler marina värmeböljor har också skett återkommande sedan The blob. Men med The blob var det så stora antal att förändringen på många håll ser ut att ha blivit permanenta, skriver Hakai som rapporterar om studien.
– De här förändringarna kan ge kedjereaktioner i de här ekosystemen, säger Jenn Caselle, marinekolog och en av författarna bakom studien.
Östersjön – en känslig patient
Enligt IPCC kan vi vänta oss fler marina värmeböljor. Enligt klimatpanelen har frekvensen av värmeböljor fördubblats mellan 1982 och 2019. Hur vanligt det blir i framtiden, är direkt kopplat till hur mycket koldioxid vi fortsätter att släppa ut. Våra hav är bland de som kommer att drabbas hårdast.
Syre har tidigare rapporterat om hur Nordostatlanten och i synnerhet Östersjön är grunda havsområden där uppvärmningen går snabbare än andra delar av världshavet. Alf Norrko, professor vid Helsingfors universitet, har beskrivit Östersjön som en särkilt känslig patient för den ”feberfrossa”, han liknade en marin värmebölja vid.
– Östersjön kan liknas vid en sårbar patient som har en massa andra problem som övergödning, överfiske och begränsat vattenutbyte som leder till syrefria bottnar. Den klarar inte av febern.
Läs mer:
