Även om Norden inte har förklarats som kärnvapenfri zon har varken Danmark, Norge eller Island tillåtit att kärnvapen stationeras på deras mark, och de nordiska länderna har en historia av att aktivt främja vapenkontroll och nedrustning av kärnvapen regionalt och globalt. Nu är också Finland Nato-medlem och Sverige närmar sig, om än via president Erdoğans oförutsebara snitslade bana. Vilken roll kommer Finland och Sverige då att ha under kärnvapenparaplyet, och kan det formas en nordisk Nato-politik för kärnvapen?

De frågorna togs upp under ett webinarium i måndags arrangerat av Finlands kärnövervakningsgrupp, där bland annat flera tidigare nordiska utrikesministrar berättade om sina funderingar kring hur de nordiska länderna kan bidra till att bromsa kapprustningen.

Inga fungerande avtal

Erkki Tuomioja, som modererade samtalet, innehade utrikesministerposten i den finska regeringen 2000-2007 och inledde med att säga att oavsett vad man tycker om Nato är det bättre att Sverige också är med nu när Finland är det, och man kan fortfarande diskutera minskad kärnvapenspridning.

Och det behövs, menar Tarja Cronberg, finsk politiker och fredsforskare.

– Kärnvapenordningen är i stor oordning. Vi har inga överenskommelser om kärnvapen, många avtal har brutits. Icke-spridningsavtalet är det sista men har inte kunnat åstadkomma något. Det är i det läget som Finland blir Nato-medlem, och Nato förblir en kärnvapenallians så länge dessa vapen existerar.

Sveriges före detta utrikesminister Margot Wallström påpekar att även de som skrivit under avtalet har fortsatt att modernisera sina kärnvapen.

– Vi är i en mycket allvarlig situation. Det internationella säkerhetsläget är dystert och präglas av brists på respekt för institutioner och de militära utgifterna slår rekord. Dessutom påverkar klimatförändringar säkerhetsläget.

Måste ändra debattklimatet

Enligt Wallström måste allmänheten, i synnerhet unga, mobiliseras och få en förståelse för vad allt det här betyder i längden.

– Vi förstår att det inte är rätt läge att diskutera total nedrustning, men vi kan diskutera minskad spridning. Just nu finns inget utrymme för de ståndpunkterna. Man kan inte ens nämna fred eller diplomati utan att anklagas för att vara naiv, dum eller springa Rysslands ärenden. Vi måste ändra debattklimatet om vad som skapar säkerhet.

Hon hoppas att den svenska regeringen kommer att göra samma ställningstaganden som Finland ifråga om hur man ser på kärnvapen.

– I det långa loppet kan de nordiska länderna troligen bidra till att eliminera, eller i alla fall minska, vikten av kärnvapen i Natos strategier och hur vi skriver doktrinerna.

Skrämmande slutsats

Erkki Tuomioja lägger in en reservation mot Margot Wallströms möjligen alltför positiva bild av Finlands regering, ”det återstår att se vilken position de intar gentemot kärnvapen”. Men Norge har fått stå modell i de finska diskussionerna, tillägger han.

Det är extremt komplexa tider, säger Pekka Haavisto, till nyligen Finlands utrikesminister före regeringsskiftet, och påminner om de uttalanden om kärnvapen som gjorts av både ryska utrikesministern Lavrov och Belarus president Lukasjenko.

– Ett av mina sista möten i Bryssel var med Gari Kasparov som sa att Rysslands öde måste bli detsamma som nazi-Tysklands. Men hur förlorar en kärnvapenstat ett krig? Det fick jag inget tydligt svar på. Nu ses det på sina håll som ett misstag att Ukraina gav upp sina kärnvapen, det vore skrämmande om det blev slutsatsen, att länder borde ha kärnvapen för att förhindra andra stater från att invadera dem.

Mer transparens

Författaren Mika Kerttunen, docent vid finska Försvarshögskolan, påpekar att även om Norge inte har några kärnvapen på sitt territorium, och inte heller deltar i sådana övningar, så sitter landet med i Natos nukleära planeringsgrupp.

– Skulle de nordiska länderna få ett Nato-högkvarter skulle man säkerligen ha sådan kärnvapenplanering och ledarskapskapacitet. Men Norge har samtidigt en lång och positiv historia av nedrustning.

Margot Wallström efterlyser mer transparens vad gäller till exempel finansiering till det militära.

– Vad som görs, och varför, och låta folk säga sin åsikt. Det kommer ta en stor andel av budgeten i anspråk. Det är vi bra på i de nordiska länderna, att engagera allmänheten i debatten, konstaterar hon. 

Läs mer: 

Norden vill ha egen Natobas – experter varnar

Finländare vill inte ha kärnvapen

Ny kärnvapenpolicy i skuggan av Nato: ”Finns inget skyddsparaply”