Glöd · Debatt

En köpfri dag – skippa Black Friday och må bättre

En köpfri dag är en kampanjdag mot överkonsumtionen, och infaller varje år samtidigt som Black Friday.

Barn och unga är oroliga inför en framtid med en framrusande klimatkris, och vuxna mår inte heller bra av överkonsumtionen. Så skippa den, särskilt i dag, skriver sex debattörer.

Vi vet att en majoritet av våra barn och unga mår dåligt för att de oroar sig för klimatet. Vi vet också att de gör som vi gör, inte som vi säger. I gårdagens Aftonbladet skriver forskaren Cecilia Solér att influencers, genom konsumtionskulturen, påverkar ungas psykiska hälsa.

Den 24 november är det Black Friday, men som vuxen kan du istället samma datum välja En köpfri dag. Passa på att prata med vuxna, ungdomar och barn i din närhet om konsumtion och hur man gör hållbara val, främst genom att välja pre-älskat. Vinsten? Du, dina medmänniskor och planeten mår bättre. 

En köpfri dag (Buy nothing day) startades i Kanada 1992 och är en internationell kampanjdag mot överkonsumtion. Den sammanfaller alltid med Black Friday och genom att inte shoppa något på 24 timmar markerar vi vår oro över hur vi använder världens resurser. Men också: En köpfri dag vill visa på alternativ för glädje och välmående.

En köpfri dag 2023 firas av främst fem anledningar:

Miljön: Earth overshoot day, för Sveriges räkning, inföll den 3 april 2023. Det betyder att vi då förbrukat jordens resurser inom ramen för planetens gränser. Globalt inföll denna dag 27 juli vilket också visar på hur Sverige ligger till. I år beräknas Black week omsätta 8,7 miljarder kronor enligt Svensk handel. Forskning visar att en svensk spenderad krona i genomsnitt släpper ut 46 gram koldioxid. Därför måste vi minska konsumtion och produktion till en globalt hållbar nivå och skapa cirkulära system och produkter.

Hur vi mår: Människor med materialistiska värderingar är mindre lyckliga än andra. En av dem som kommenterat denna koppling länge är den amerikanske forskaren Tim Kasser. Forskaren Åsa Callmer har undersökt människors upplevelser av att leva enligt tillräcklighetsprinciper och resultaten från hennes avhandling Making sense of sufficiency (2019) visar att mer tid och färre prylar kan ge ökat välbefinnande. Hon har bland annat intervjuat personer som valt att ha ett köpfritt år och även individer som testat metoden Kon Mari.

Ting tar tid: Det tar tid att tjäna ihop till saker, att välja ut saker och att sköta om saker. Genom att hyra, byta, låna, skänka och samäga kan vår tillgänglighet till saker vara stor. Därför är det glädjande att En köpfri dag uppmärksammas världen över och extra viktigt är det i länder där överkonsumtionen är ett faktum. Dessutom finns det alternativ: Att till exempel köpa en återtillverkad mobiltelefon besparar oss 86 kilo avfall. Det finns flera företag som arbetar professionellt med upprustning av begagnad elektronik, där man också säljer med garanti.

Ekonomisk baksmälla: Många tvingas skuldsätta sig för att ha råd med köphysterin, exempelvis på Black Friday.  I år är det rekordmånga, främst unga, som ansökt om skuldsanering hos Kronofogden.

Skev statusnorm:  Barn från familjer med sämre ekonomi hamnar utanför när status bygger på vilka nya kläder och prylar man har. Lärare vittnar om hur barn i skolan jämför sig med varandra vad gäller statusprylar. Vad vi värderar, som vuxna, påverkar våra barn. Låt oss visa vad ett gott liv kan vara, bortom konsumtionskulturen.

Schyst produktion: Om vi köpte mindre skulle vi också kunna ha råd att köpa varor som är etiskt och miljömässigt schyst producerade – och exempelvis undvika barnarbete.

Sju saker du kan göra istället för att shoppa:

1. Umgås

2. Läsa en bok 

3. Ringa någon du saknar eller som saknar dig

4. Pyssla

5. Engagera dig ideellt

6. Laga något gott

7. Gå ut i naturen

8. Träna, vila eller gör ingenting.

En köpfri dag och de samtal med vuxna, barn och ungdomar som den öppnar upp för kan skapa förändring av hur vi konsumerar och på sikt även hur produkter och tjänster tas fram. 
Och för hur våra barn och ungdomar mår.