Radar · Inrikes

Vill minska ensamheten i Sverige med nytt recept

"Vi ser att ensamhet är relaterat till ohälsa på olika sätt", säger Ingeborg Nilsson, professor i arbets­terapi vid Umeå universitet.

Recept på en matlagningskurs, körsång eller en fika med någon. Kan det minska ensamhet bland äldre? Forskarna hoppas det. "I England har man hållit på med det här i 20–25 år", säger professor Ingeborg Nilsson som leder projektet.

Social aktivitet på recept kallar forskarna i Umeå det. Inspirationen kommer från England där man i många år arbetat utifrån konceptet, på engelska kallat ”social prescribing”.

Det handlar kort och gott om att via vården hjälpa och stötta människor att hitta saker att göra tillsammans med andra. Och på så sätt kanske minska den ensamhet som vissa känner.

Sedan 2019 undersöker man om den här idén kan fungera i en svensk kontext – och hur det i så fall skulle kunna se ut.

– I England har man hållit på med det här i 20–25 år. Där startade det som en slags kampanj mot ensamhet och sedan har det utvecklats och riktas nu till väldigt många grupper, säger Ingeborg Nilsson, professor i arbets­terapi vid Umeå universitet och projektledare.

Stor betydelse

Projektet i Sverige vänder sig till personer som är 65 år eller äldre. Efter att ha tagit fram en behandlingsmodell tillsammans med en vårdcentral i Umeå testas den nu på flera olika platser.

Man har inte satt någon begränsning kring vilken typ av aktivitet som kan ordineras. Det kan handla om allt från att göra något i en större grupp till att skaffa sig en promenadkompis. Det viktiga är att det är något som personen kan och vill göra.

– Sociala aktiviteter är ju allt som innebär att personen inte är själv.

Ingeborg Nilsson, som länge forskat på betydelsen av aktiviteter för hälsan hos seniorer, kan inte nog betona vikten av gemenskap och samvaro med andra.

Men hur ensamma är vi egentligen i Sverige?

– Ibland hör man att vi i Sverige är mest ensamma i hela Europa. Men det är svårt att säga säkert, det beror lite på hur man ställer frågan. Vi ser att studier visar allt från 15-20 procent bland personer som är 65 år, upp till över 50 procent.

En riskfaktor

Särskilt inom vissa grupper av den äldre befolkningen är ensamhet ett stort problem, menar Ingeborg Nilsson.

– Det kom ju egentligen på tapeten för allmänheten i samband med pandemin. Men långt innan dess hade vi ganska många studier som visade på att vissa grupper av seniorer rapporterar hög omfattning av ensamhet, säger hon och tillägger:

– Vi behöver hitta sätt att skapa möjligheter för sociala aktiviteter för att se om det kan minska ensamhet.

Världshälsoorganisationen (WHO) ser ensamhet och social isolering som ett allt större folkhälsoproblem världen över.

Forskning har visat att ensamhet är en riskfaktor både för den psykiska hälsan såväl som den fysiska. Ibland pekas det ut som en lika stor riskfaktor för att dö i förtid som exempelvis rökning.

– Vi ser att ensamhet är relaterat till ohälsa på olika sätt.

Fakta: Ofrivillig ensamhet

Ensamhet kan vara självvald eller ofrivillig, och det är främst den ofrivilliga ensamheten som kan påverka hälsan negativt.
Ensamhet kan delas i några olika kategorier:
Social ensamhet handlar om att man saknar ett socialt sammanhang. Man har inga eller få relationer.
Vid emotionell ensamhet saknar man någon som man kan dela tankar och känslor med. Det saknas oftast nära relationer.
Vid existentiell ensamhet är ensamheten oftast väldigt påtaglig där man känner att ingen annan förstår en.
I den nationella folkhälsoenkäten från 2022 svarade nästan var fjärde person över 16 år (23 procent) att de besväras av ensamhet.
17 procent av männen svarade att de upplever emotionell ensamhet. För kvinnor var det 10 procent.
I den yngre åldersgruppen, 16-29 år, var skillnaden mellan könen betydligt större. Där svarade 27 procent av männen att de inte har någon de kan anförtro sig till. Bland kvinnorna var det 12 procent.
Källa: Folkhälsomyndigheten