Zoom

Integritetskränkande ”superregister” eller omistlig statistik?

Ett förslag om att upprätta ett register över svenskarnas tillgångar och skulder är ute på remiss.

Just nu är ett förslag om att sammanställa statistik över svenskarnas tillgångar och skulder ute på remiss. Förslaget har fått kritik för att göra intrång på den personliga integriteten, men nyttan överväger riskerna,  enligt utredarna.

Mellan 1999 och 2007 samlade Statistiska centralbyrån (SCB) statistik över hushållens tillgångar och skulder i Sverige, den så kallade förmögenhetsstatistiken. Den utgick framför allt från de kontrolluppgifter som lämnades till Skatteverket, men när förmögenhetsskatten avskaffades 2007 upphävdes till stor del skyldigheten att lämna sådana kontrolluppgifter. I oktober 2019 beslutade en majoritet i finansutskottet att begära av regeringen att den skulle tillsätta en utredning om en ny statistik över hushållens tillgångar och skulder. I höstas överlämnade utredaren sina förslag till regeringen, som sammanfattningsvis går ut på att ett nytt statistikområde införs och att SCB ska bli ansvarig myndighet.

Betänkandet av utredningen är nu ute på remiss, men uppmärksammades i dagarna av Nordnets sparekonom Frida Bratt, som i en debattartikel i Dagens industri varnade för att detta nya ”superregister” utgör ett hot mot medborgarnas integritet.

”Rent konkret ska alla svenska banker med jämna mellanrum skicka in uppgifter om sina kunder till SCB, på en sådan detaljnivå att enskilda aktier och fonder framgår”, skriver Bratt och frågar sig vems händer registret riskerar att hamna i. Kvällstidningar skulle kunna gå ännu längre i att redovisa privatpersoners inkomst, svindlare kan skaffa sig bakgrundsinformation för att utföra än mer utstuderade bedrägerier och statens användningsområde för registret riskerar att påverkas av  opinionsvindar, politiska ideologier och ekonomiska överväganden, tror Frida Bratt.

Ändamålen helgar medlen

Enligt utredningen finns det ett stort samhällsbehov av att samla statistik över hushållens tillgångar och skulder. Det skulle göra det möjligt för bland annat Riksbanken och Finansinspektionen ”att göra djupgående analyser av skuldutvecklingen, bedriva ett krisförebyggande arbete och främja finansiell stabilitet”.

Men man tillstår också att insamlingen utgör ett ”betydande intrång i den personliga integriteten”. Dock görs bedömningen att ”ändamålen med statistiken är godtagbara i ett demokratiskt samhälle och att insamlingen av uppgifter inte går utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till dem”.

Jacob Dexe är forskare på det statliga forskningsinstitutet Rise och är inriktad på frågor som rör transparens i algoritmiskt beslutsfattande, integritet och etik inom digitalisering.

– De är ganska tydliga med att förslaget innebär risker för integriteten, men säger sedan att förslaget gör rimliga avvägningar när det kommer till den kränkningen, och det är ju så man ofta behöver göra med integritetsfrågor. De menar att fördelen med datainsamlingen gör det möjligt att göra analyser på informationen, och att den fördelen väger tyngre än de risker det innebär, och att dessa ska hanteras så bra som möjligt. Jag ser dock inget mer specifikt, till exempel att det ska hanteras extra säkert genom någon ny teknik.

Viktigt veta var informationen hamnar

Det är inte någon ny information som ska begäras ut, utan det handlar om att sammanställa information. Något att tänka på kan vara att det har hänt mycket med den tekniska utvecklingen sedan 2007, när man samlade in uppgifter om förmögenhet.

– Vi har fått en helt annan kapacitet tillgänglig, man kan göra mycket mer med information i dag, mycket mer data kan samköras av gemene man. Om det skulle vara så att den här informationen blir tillgänglig för andra än vad det är tänkt, finns det möjligheter att man kan utläsa mer information om detta som inte var möjligt 2007. Man får ha med sig teknikutvecklingen, det går inte att säga att man ska ha samma information nu som då, säger Jacob Dexe.

Det viktigaste ur integritetssynpunkt är att folk är medvetna om att det sker, tycker han.

– Att man känner till var ens information hamnar och hur den kan användas,. Man vill att ett nytt sådant här stort system ska beläggas med det absolut bästa skyddet man kan.

Förmögenhetsskatt i repris?

Förslaget ses från vissa håll som ett steg mot att återinföra en förmögenhetsskatt, en misstanke som Svenskt näringslivs chef för skatteavdelningen, Johan Fall, lade fram i ett inlägg på organisationens hemsida i januari i fjol. Men enligt utredningens expert Roine Vestman, docent och lektor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, kommer registret inte ha en sådan precision att det kan användas för beskattning. Vestman anser att det vore ”olyckligt om förslaget kom att förknippas med ett återinförande av en förmögenhetsskatt eftersom samhällsnyttan med registret är stor”. I en debattartikel i DN från den 3 november 2022, i samband med att regeringen mottog betänkandet, påpekar Vestman att motsvarande register sedan länge finns på plats i Norge och Danmark, där Danmark avskaffade förmögenhetsskatten 1997 men behöll registret, och att registren i dessa länder används av centralbankerna och av forskare.

– Om det fungerar som i idealfallet så är det välavvägt, med begränsade syften och tillgängligt för en begränsad skara. Om det finns tydliga arbetssätt kopplade till informationen ser det ut som ett förslag som kan ge ett värde. Annars utsätter man människor för en risk som inte är försumbar, men det gäller å andra sidan väldigt många typer av data i vårt samhälle, säger Jacob Dexe.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV