Radar · Basinkomst

Kapitalinkomsterna bakom att lönespridningen ökar igen i Sverige

Små förändringar syns i löneskillnader som dock ökar i senaste rapporten från Medlingsinstitutet.

Skillnaden i lön mellan de högst avlönade och de lägst avlönade har ökat något i Sverige. I ett internationellt perspektiv är den fortfarande relativt låg, rapporterar Medlingsinstitutet nu i augusti.

Störst skillnad i den senaste mätningen är det när man jämför lönespridningen mellan kvinnor sedan 2005. Utvecklingen beror till stor del på minskad yrkessegregering, det vill säga, att allt fler kvinnor finns i högre avlönade yrken, som till exempel chefsyrken.

Vad det gäller män har lönespridningen ökat under perioden 2021-2022 efter att ha legat i stort sett oförändrad sedan 2005. Det skriver Medlingsinstitutet, som är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet och som medlar i arbetstvister och ansvarar för lönestatistik.

Den tiondel av svenskarna som har högst lön har minst dubbelt så hög lön som den tiondel som har lägst lön. Myndigheten menar att trots detta är lönespridningen relativt låg jämfört med många andra länder.

Lönespridningen mäts genom att beräkna kvoten mellan de högsta och de lägsta lönerna, vanligen mellan den 90:e och 10:e percentilen (P90 och P10)
Lönespridningen mäts genom att beräkna kvoten mellan de högsta och de lägsta lönerna, vanligen mellan den 90:e och 10:e percentilen (P90 och P10). En percentilkvot med värdet två (P90/P10=2) innebär att lönen bland den tiondel av löntagarna som har högst lön är minst dubbelt så hög som den tiondel som har lägst lön. Det skriver myndigheten. Bild: Medlingsinstitutet

Ny rapport inkomstskillnader

I juni publicerade Medlingsinstitutet en rapport om inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män efter ett regeringsuppdrag. I rapporten konstateras att löneskillnaderna har minskat kontinuerligt under ett antal år, mestadels beroende på att kvinnor i högre utsträckning har jobb som ger högre löner och att löneskillnaderna inom olika sektorer minskat. Minst skillnad återfinns i den kommunala sektorn där löneskillnaderna nästan är borta. Men sedan 2019 har löneskillnaden mellan män och kvinnor knappt ändrats och för 2022 var den 9,9 procent.

Men trenden är inte entydig, framför allt när det kommer till kvinnor inom LO-yrken i den privata sektorn, som i stor utsträckning arbetar deltid, vilket leder till lägre inkomster.

En orsak till att inkomstskillnaderna inte har minskat mer beror på att det finns en liten grupp personer, oftast män, som har stora inkomster från kapital.

“Det främsta skälet till att de genomsnittliga inkomstskillnaderna inte har minskat mer än vad de gjort är de ökade och ojämnt fördelade kapitalinkomsterna. Dessa inkomster återfinns framförallt hos en mindre grupp, där de flesta är män och kapitalinkomsterna kan vara väldigt stora”, skriver Irene Wennemo, generaldirektör för Medlingsinstitutet i en blogg på myndighetens hemsida.

Hon menar att skillnaderna är så stora att de påverkar genomsnittet för hela befolkningen. Tar man bort dessa inkomster från det statistiska underlaget minskar inkomstskillnaderna i “hygglig takt”, enligt generaldirektören.

“Ökningen av kapitalinkomster för den rikaste hundradelen döljer nästan att för de flesta andra har faktiskt jämställdheten ökat”.