Man ber oss spara på vattnet när vi borstar tänderna, men accepterar de enorma mängder vatten som går åt i köttindustrin, skriver Hanna Sjöberg. Hon uppmanar oss att leva hållbart, starta lokalt och äta upp fallfrukten.
En stor del av EU:s subventioner för jordbruket går till djurindustrins verksamheter. Det som odlas på jordbruksmarken blir mestadels foder till djur. I havet går en stor del av fiskares (trål-)fångster till att malas ner till fiskmjöl för att mata odlade fiskar. Subventionerna stöder ohållbara system, sett både till djurhälsa, jordbruksareal, vattenförbrukning och konstgödsel och fiske genom bottentrålning saboterar den naturliga biologiska mångfalden i havet.
Man ber oss att spara på vattnet och inte borsta tänderna under rinnande vatten, men köttindustrin använder samtidigt så mycket vatten att det är hisnande: till en (1) nötköttsburgare har det gått åt tusentals liter vatten (2 400 liter vatten). Visst är det viktigt även med våra tandborstvanor, det kan slösas litervis med vatten om man låter kranen flöda. Men så orimligt att det sanna storleksförhållandet för alla miljökostnader i vår europeiska djurindustri inte lyfts mer tydligt.
Varje sak jag köper ger stöd till de företag som jobbar för att producera varan. Företagens konkurrenssituation ger de varor som säljer: det krispiga röda äpplet från Argentina har besprutats, fraktats med flyg eller fartyg, och produktionskedjan innebär så många människor och deras behov av vinster. Vi behöver leva mer hållbart, starta lokalt och äta upp den rikliga skörden med frukt från Sveriges många trädgårdar. Av fallfrukt kan mycket gott tillverkas!
