Radar · Politik

Svårt att lagstifta om levnadssätt

Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) och migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) presenterade under tisdagen nya förslag på migrationsområdet.

Tidöpartierna meddelade igår att de vill utreda om det går att utvisa personer på grund av ”brister i levnadssättet”. Men migrationsforskaren Henrik Emilsson har svårt att se att det blir verklighet.
– Man vill ofta inte ha subjektiva bedömningar i lagstiftningen, säger han.

Stora skulder, nära kontakter med kriminella gäng, sympatier med terrororganisationer och oärlig försörjning.

Det är några exempel på vad som föreslås bli skäl för utvisning när regeringen och Sverigedemokraterna nu ska utreda vad som kan anses vara ett ”bristande levnadssätt”.

Svårt med återvändande

Enligt Henrik Emilsson, migrationsforskare på Malmö Universitet, finns det inte så mycket historia eller kunskap från andra länder att falla tillbaka på när det kommer till just återkallelse av uppehållstillstånd.

– Kunskapen som finns handlar mer om vad man ska göra för att kvala in för ett uppehållstillstånd, inte vad som krävs för att bli av med det, säger han och fortsätter:

– Det beror på att det är väldigt svårt att återvända personer som inte vill. De gömmer sig eller lever istället under andra typer av uppehållstillstånd.

Han nämner Tyskland som ett exempel, där det finns en slags uppehållsrätt som enligt Henrik Emilsson säger att ”du får egentligen inte vara här, men vi kan inte skicka hem dig, så du får vara kvar och klara dig så gott du kan med begränsade rättigheter”.

Henrik Emilsson säger att det finns både objektiva och subjektiva delar i direktiven som regeringen gett till utredaren.

Till det förra hör till exempel brottslighet eller obetalda skulder, lagfarter och bidragsbrott.

– Tittar du på Danmark så är de jättestränga i kontrollerna när de ger olika tillstånd. De pratar dock inte om det i samband med återtagande av olika tillstånd, men det är klart att man kan införa sådant, det är mer objektivt än värderingar, säger han.

Svår gränsdragning

Däremot blir det enligt Henrik Emilsson mer subjektivt om någon till exempel sympatiserar med en terroristorganisation.

– Om du sympatiserar med Hamas på en demonstration, har du då förverkat din rätt? Det blir en svår sak att bedöma ur rättssäkerhetssynpunkt var gränsen ska gå. Man vill ofta inte ha subjektiva bedömningar i lagstiftningen, säger han och fortsätter:

– Om man uttrycker något som inte är olagligt, men som de flesta inte håller med om, ska man då bli straffad? Jag tror inte att utredningen kommer att föreslå det.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har sagt att det borde gå att utvisa utlänningar i Sverige som har firat Hamas attack.

Men Henrik Emilsson tror det kan bli svårt att få in i en lagstiftning.

– Det kan nog bli svårt att få lagrådet och andra partier att gå med på det. Jag är inte säker på att de kommer att kunna driva det här hela vägen i land.