I dag är det internationella vattendagen och i New York inleder FN en tre dagar lång vattenkonferens. Med på den finns bland annat Berit Arheimer, professor i hydrologi på SMHI. Hon hoppas att konferensen kan bli startskottet för att starta ett ”IPCC för vattenfrågor”.
Klimatfrågan har sin FN-panel (IPCC) som samlar och presenterar den tillgängliga forskningen i världen på ämnet. Men för vatten finns fortfarande inget liknande, trots att det är grunden till allt liv och vi står inför allt tuffare globala utmaningar med överanvändning, torka, föroreningar och det faktum att allt fler människor riskerar att inte ha tillgång till rent vatten och sanitet. I dag är det antalet redan uppe i två miljarder människor.
– När det gäller vattenfrågor är gapet mellan forskning och dagens beslutade policys stor. För att stödja beslutsfattande att nå hållbarhetsmålen behövs en vetenskaplig sammanställning av den globala kunskap som vi har idag, menar Berit Arheimer.
Anledningen till att vattnet trots allt ännu inte har någon motsvarighet till FN:s klimatpanel tror Berit Arheimer har att göra med just att vattenfrågan är så stor och spridd.
– Vatten är så grundläggande så frågorna är utspridda på så himla många aktörer. Vi behöver det till allt: till hushåll, till industrin, till matproduktion, till ekosystemen, till energi, ja, hur mycket som helst. Och var och en av aktörerna tittar på frågan utifrån sitt perspektiv!
Brist på helhetsperspektiv
Men ser man inte helhetsperspektivet så finns en risk att man vidtar åtgärder som löser ett problem men skapar ett annat istället, konstaterar hon.
– Det kan vara att man gör något med ett gott syfte, men inte förstår konsekvenserna. Till exempel kanske man bygger en vall för att skydda ett område, men då skapar man en barriär i landskapet, en dämning i vattnet som försumpar områden uppströms, för att det ger en högre grunddvattennivå, och på så vis kan exempelvis jordbruksmark bli obrukbar. Man löser ett problem men skapar ett nytt.
Därför hoppas hon och många med henne på att konferensen i New York – som är den första riktiga vattenkonferensen FN hållit sedan 1977 i Argentina – blir en startpunkt för att få till internationella samtal, kunskapsutbyte och ett globalt samarbete på området. Några konkreta beslut väntas dock inte tas under konferensen.
– Men man vill vaska fram bra idéer, man letar efter en ”gamechanger” för att nå hållbarhetsmålen, där vatten ju är centralt, säger Berit Arheimer.
Själv är hon också ordförande för International association of hydrological sciences (IAHS), en global intresseorganisation med mer än 10 000 medlemmar i 150 länder. I sina två roller kommer hon att verka för att få till ett globalt kunskapsutbyte och samarbete.
Klimatförändringarna förvärrar
Hon hänvisar till den rapport från Global commission on the economics of water som Syre skrev om i söndags och som lyfter att vatten måste bli erkänt som en global allmännytta, då vi står inför många utmaningar som inte riktigt känner några landsgränser. Nedhuggen regnskog i ett land kan till exempel leda till torka i ett annat.
– Klimatförändringarna ändrar nederbörd och avdunstning och därmed vattencykeln. Det betyder att vi får andra förusättningar, också i ett land som Sverige, där vi hittills har haft bra och gott om vatten. Nu kommer vi också att stå inför torra somrar där vattnet inte räcker till vissa månader och i vissa områden.
I och med det finns det mycket att lära sig från andra länder, som är mer utsatta för torka och vana att hantera denna typ av problem. Australien är ett exempel på det.
– De har jobbat mycket med vattenallokering, vem som får ta ut hur mycket vatten, och vet vad det kan få för konsekvenser. Samtidigt har de inte jobbat med översvämningsvarningar på samma sätt som vi i Sverige har.
Lära av varandra
Både mer torka och kraftigare regnfall är sådant som alla länder kan drabbas av när klimatet blir varmare, så ett kunskapsutbyte behövs mellan olika klimatregioner.
Hon tar ett exempel på personligt plan som hon själv upplevt när hon varit i Australien.
– Där har alla en hink i duschen. Det tog jättelång tid innan jag förstod varför de hade det. Den är alltså till för att samla upp det vatten som kommer i början, innan vattnet blivit tillräcklig varmt för att duscha i! Det tar alla tillvara på!
Hennes förhoppningar på FN-konferensen i New York, som pågår fram till fredag, är att kunna se startskottet på något större samarbete.
– Fick jag önska så skulle det skapas ett vattenorgan inom FN. WHO finns för hälsa och FAO finns för jordbruket, men ännu finns inget organ för vatten. Så det skulle jag önska!
Läs mer:
Ny rapport: Vi riskerar 40 procents underskott på sötvatten år 2030
