Värme, kraftiga regn och färre ytor som kan ta hand om vattnet har lett fram till årets kraftiga översvämningar i Torneälven. Flödena är de högsta på över 50 år – men liknande vårfloder lär komma oftare framöver.
Årets vårflod i Torneälven är den kraftigaste sedan sent 1960-tal. Orsakerna stavas snabb snösmältning i kombination med kraftigt regn. SMHI har utfärdat röd varning för översvämningar och extremt höga strömhastigheter i vattendragen.
– Är marken tillräckligt genomsläpplig när de stora regnmängderna kommer så får du inga översvämningar, säger Georgia Destouni, professor i hydrologi vid Stockholms universitet.
– Nu händer flera saker samtidigt: höga temperaturer som startar snösmältning, kraftigt regn och på toppen av allt det här förändrar vi landskapet med fler vägar, hårdgjorda ytor och byggnader som gör att skadorna blir större.
"Mer frekvent"
Så kallade femtioårsflöden är naturligt återkommande ungefär var femtionde år, men enligt Destouni blir cyklerna allt kortare.
– Det är svårt att säga vad som är vad vid varje enskild händelse, men vi ser att de extrema väderhändelserna, där stora regnmängder och höga flöden varvas med torrperioder, kommer mer frekvent, säger hon och fortsätter:
– Man måste förbereda för det här, ha evakueringsplaner och kanske anpassa byggnadsregler för att minska skadorna och se till att folk inte dör eller blir skadade.
Jämför med Italien
Hydrologen jämför med de kraftiga översvämningarna som just nu plågar regionen Emilia Romagna i norra Italien. Där handlar det om ett ännu kraftigare så kallat hundraårsflöde som följt direkt på en torrperiod och lett till massevakueringar och dödsfall.
– I och med att det har varit torrt så länge så minskar markens förmåga att absorbera vatten, vilket förvärrar översvämningen. Vi har också torrperioder. Vi hade en 2018, och vi vet inte hur det blir i sommar. Kommer det i så fall kraftiga regn efter sommaren så kan vi få motsvarande effekt här också.
På måndagen uppgav SMHI att flödena börjat kulminera, och att vattnet sjunkit på sina håll.
