Krönikor

Bitterljuva körsbär

Körsbärsblomningen i Japan är en högtid som älskas av både lokalbefolkningen och de tusentals turister som årligen flockas till de japanska öarna. Åskådarna sitter bokstavligen och tittar på träden vars blommor slår ut, ackompanjerat av en picknick eller fika med nära och kära.

Japans Meteorologiska institut tar årligen fram särskilda prognoser för blomningen, vars industri beräknas vara värd kring 50 miljarder kronor. Man kan nog med säkerhet säga att detta är världens enskilt mest påkostade område inom klimatforskning utan att vilja vara det. Sorgligt nog bekräftar denna statistik mångas farhågor – den globala uppvärmningen går snabbt.

I år inträffade kulmen på Hanami, som åskådningen kallas, 26 mars i den gamla huvudstaden Kyoto. Där har man fört noggrann bok sedan år 812. 2023 års blomning skedde på det tidigaste datumet under samtliga 1211 år som man nedtecknat händelsen.

Under 1800-talet brukade blomningen ske i mitten på april. Det innebär att på drygt 200 år har händelsen förskjutits 3 veckor tidigare in på året.

Det kommer alltid finnas de som vill vifta bort detta, men det beklämmande är att 2020 och 2021 var de tidigare rekorden i tidig blomning. Tre av de senaste fyra åren har alltså varit extremår. Tendensen är glasklar och i alla hänseenden statistiskt säkerställd under en längre period.

Samma fenomen går att se runt hela klotet. En studie i Storbritannien visar att växterna på de brittiska öarna i snitt blommar en månad tidigare jämfört med 1750-talet.

Cynikerna kommer att hävda att det ju är trevligt med en tidigare blomning, men problemet är att detta hänger ihop med resten av biosfären. Insekterna, som är beroende av blomning hos träd och växter, reagerar inte alltid på förändringarna hos träden eftersom de har inre biologiska klockor som inte är temperaturreglerade. Det kan leda till att pollineringar missas och då 1/3 av mänsklighetens matförsörjning är beroende av pollinerande insekter, kan man med säkerhet säga att det här är ett problem som rör oss alla, på varje breddgrad. Detta eftersom samma förhållande råder för fruktträd och mängder av andra grödor som till exempel kakaobönan.

Det japanska körsbärsträdet sakura, en nationalsymbol tillika namnet på tusentals restauranger med japanskt tema runtom i världen, utgör ett vemodigt förebud på det som väntar oss. Det finns en bitterljuv romantik i att människor från hela världen samlas i Japan för att bevittna den globala uppvärmningens manifestation genom de utsökta blommorna.

Ironiskt nog bidrar de tusentals turisterna som flyger till blomningen i hög utsträckning till nämnda globala uppvärmning, då flygtrafiken är en av de tre faktorer som har störst klimatavtryck för västvärldens innevånare. Eftersom körsbärsträd även finns på våra breddgrader antar jag att det bästa man kan göra är att sätta sig i Kungsträdgården eller motsvarande park på hemmaplan i april nästa år och hoppas att man kommit för tidigt.

Faktumet att fler och fler börjar ta in allvaret i klimatfrågan och agera därefter.

Det bisarra i att regeringen gör motsatsen.