Rött vatten i fontänerna kan väcka anstöt mot bakgrund av dödskjutningarna, menar Stockholms stad. Av det skälet, samt rädsla för att betongen skulle bli missfärgad, tömdes fontänerna som var föremål för en klimataktion i förra veckan. Klimatkrisen är allvarligare än färgfläckar, och klimatförändringar och våld hänger ihop, replikerar aktivisterna.
I samband med regeringens klimatmöte i fredags färgades vattnet i flera av Stockholms fontäner rött. Det hela var en aktion av klimatrörelsen Extinction rebellion, som på detta sätt ville visa på det blodiga allvaret i klimatkrisen. Stockholms stad valde att ganska omgående tömma fontänerna på vatten, rengöra och fylla på nytt, och riktade samtidigt kritik mot aktivisterna i egenskap av orsak till detta slöseri med vatten.
En medlem i gruppen berättade i Syre att färgen ”var absolut harmlös och hade försvunnit av sig själv, något som vi väldigt tydligt upplyste om”. Stockholms stads trafikkontors beslut var ogenomtänkt, och ”de får själva stå för beslutet att slösa vatten och skattepengar”, ansåg aktivisterna.
När Syre ber Trafikkontoret att motivera sitt beslut får vi svaret att valet gjordes utifrån två anledningar.
”Dels så har Stockholm en problematik med dödsskjutningar där flera unga har varit offer. Att då ha kvar fontäner färgade i blodrött kan både väcka anstöt och skicka fel signaler”, skriver Trafikkontorets kommunikatör Johan Munthe-Kaas i ett mejl.
”Demokratifråga”
Den andra anledningen var att man inte ville riskera att fontänerna skulle färgas röda:
”Fontänerna är gjorda i betong som är ett poröst material. Visserligen tål betongen vatten, men det tränger alltid in vatten några centimeter i betongen. Hade vi låtit det rödfärgade vattnet vara kvar hade vi kunnat riskera att betongen sugit åt sig den röda färgen. Att då behöva sanera fontänerna från den röda färgen hade blivit kostsamt för skattebetalarna.”
Extinction rebellion vill inte uppehålla sig så mycket mer vid färgen, ”eftersom vi inte vill att debatten hamnar i en teknisk fråga”, men påpekar att ”färgen används just för dammar som ju ofta är byggda i betong. Förvisso kan det hända att färgen ibland lämnar fläckar, men det är ingenting som inte går att tvätta bort eller som inte kan försvinna av sig själv med solljus”, skriver gruppen i en gemensam kommentar och fortsätter:
”Staden kan inte mena allvar med att temporära fläckar är viktigare än att kommunicera allvaret med klimatkrisen. Vi önskar att effekter av klimatkrisen kunde vara så kortlivade och obetydliga som de fläckarna. Men så är det tyvärr inte. Att informera om hur farlig och akut klimatkrisen är är en demokratifråga.”
Värmeböljor kopplade till våld
Angående Trafikkontorets hänvisning till de uppmärksammade skjutningarna säger Isabelle Letellier, aktiv i Scientist rebellion och lektor i barn- och ungdomsvetenskap, att staden för det första hade kunnat välja att låta de skyltar stå kvar som informerade om aktionens syfte för att undvika att fel signaler skickas. Men hon påpekar också att våld och klimatförändringar är något som hänger ihop.
”Vi är såklart glada att staden bryr sig om ungdomars liv och känslor. Men vi skulle önska att detta uttrycktes i politiska åtgärder. Vi lever i en tid av flera olika kriser som är mycket kopplade till varandra i grunden. Visst är ojämlikheten, segregation och rasism en drivande orsak både för klimatkrisen och dödsskjutningar. I klimatkrisen är det de rikaste som ansvarar mest för den exploatering av naturliga resurser som matar deras oändliga konsumtion, medan de fattiga och rasifierade drabbas mest av konsekvenserna.”
Att satsa på jämlikhet och att minska segregation och rasism är en klimatåtgärd, menar hon – ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet går inte att separera, och det finns dessutom forskning som visar att ökad värme och värmeböljor är kopplade till mer våld och skjutningar.
”Vi behöver öka medvetenheten i samhället om hur de olika kriserna är kopplade på många olika sätt och att samma strukturella åtgärder faktiskt kan läka dem”, sammanfattar Isabelle Letellier.
Läs mer:
