Halten av oorganiskt kol i grundvattnet har ökat med 28 procent under de senaste 40 åren. Nu kan grundvattnet bli ytterligare en källa till koldioxidutsläpp att ta hänsyn till.
Det har länge varit okänt hur mycket kol som egentligen finns i grundvattnet och hur halterna förändrats över tid. Nu visar en studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) en kraftig ökning av koldioxid och andra former av oorganiskt kol i hela landet.
”Det här är en viktig pusselbit för vår förståelse av klimatsystemet. Ökade halter i grundvattnet kan tyda på ett ökat upptag av koldioxid från atmosfären. Å andra sidan hamnar en stor del av kolet i grundvattnet förr eller senare i sjöar och vattendrag och skulle kunna släppas ut till atmosfären därifrån”, säger naturgeografen Marcus Klaus, som utvärderat resultaten av vattenprover tagna mellan 1980 och 2020, i ett pressmeddelande från SLU.
Oorganiskt kol i grundvattnet kommer i huvudsak från två källor: vittring från berggrund och jordavlagringar och marklevande organismer som andas eller bryter ned döda växter eller djur.
Ökningen av kol förklaras bland annat av att luftföroreningar och svavelnedfall har minskat under de senaste decennierna, vilket förändrat vittringsprocesserna. Grundvattnet är också 1,5 grader varmare i dag än för 40 år sedan, vilket leder till snabbare nedbrytning.
