Radar · Mänskliga rättigheter

Minnesdag: Glöm inte samepolitiken

Mikael Jakobsson, Same Ätnam, och Katherine Hauptman, historiska museets chef, framför kyrkoplatsen på Gammplatsen i Lycksele, där kvarlevorna från fem samer återbördades 2019, efter att ha grävts upp för cirka 70 år sedan.

I dag arrangerades en minnesdag för samer som utsattes av rasbiologernas mätningar, registreringar och fotograferingar samt för de vars kvarlevor finns kvar på svenska institutioner.
– Repatriering är viktigt. Jag är nöjd med att få tillbaka mina förfäder i marken, och vore nöjd om vi fick fler och att det snabbas på, säger Mikael Jakobsson, Same Ätnam.

Rubriken för minnesdagen var Svensk samepolitik får inte glömmas eller gömmas. Mikael Jakobsson, ordförande för organisationen Same Ätnam, var en av 20 programpunkter på biografen Skandia den 21 oktober. Han pratade om repatriering, som är en process för återbördande av kvarlevor och föremål till deras ursprungliga platser.

– I dag håller man på med intervjuer och utredningar för en vitbok där staten ska berätta varför och hur man kom fram till att vi samer inte var kapabla att sköta våra egna angelägenheter. Varför vi inte fick behålla vårt språk och varför man grävde upp våra släktingar, säger Mikael Jakobsson, och fortsätter:

– Det är bra, jag hoppas att de känner skam och ger oss en ursäkt, men det räcker inte. Ska vi känna oss bekväma med det måste det till handlingar. I dag finns ingen myndighet som har huvudansvar för repatrieringar, och inte heller struktur för hur det ska genomföras. Varje fall behandlas unikt och det har varit få fall i Sverige, vilket till stor del beror på att man måste uppfinna hjulet varje gång.

Finansiering

Några handlingar Mikael Jakobsson efterfrågar är en plan för och finansiering av repatriering. Han lyfter också fram behovet av ett statligt museum för att samla den samiska kulturen, även det kräver tillhandahållande av kapital.

Same Ätnam arbetar med att stärka samisk kultur.

Sedan 1970-talet har urfolk rest krav på repatriering av kvarlevor och föremål. Repatriering handlar om rätten till det förflutna, till sina förfäder och om försoning, skriver Sametinget.

År 2016 släppte svenska kyrkan sin vitbok. I den beskrivs den förtryckande politik som kyrkan och staten bedrev mot samer.

Alla kvarlevor

År 2019 uppgav den rödgröna regeringen att den såg sitt ansvar för att återbörda kvarlevor från samer till Sápmi och det samiska folket.

– Nu har vi ambitionen att det ska göras så bra som möjligt. Utgångspunkten är att alla kvarlevor ska återbegravas, sa Helene Öberg, statssekreterare hos kulturminister Amanda Lind (MP), till SVT Nyheter.

På talarlistan för minnesdagen i Stockholm stod personer från organisationer, akademin och politiken. Talen varvades med musik. Arrangörer var Amnesty Sápmi, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet, riksorganisationen Same ätnam och Sameföreningen i Stockholm.

Läs mer:

Samiska kvarlevor ska återlämnas

Charlotte Wester

#manskliga-rattigheter #samer #politik #repatriering #diskriminering

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV