Religiösa inslag i konflikter gör dem mer svårlösta. Men med mer dialog skulle krisen efter koranbränningarna kunna dämpas, anser forskare. Det har fungerat vid tidigare konflikter med den muslimska världen.
Den senaste krisen mellan Sverige och Irak är extremt allvarlig, anser Peter Wallensteen, professor i freds- och konfliktforskning.
– Vi behöver få till ett mer givande sätt att prata med varandra än att bränna böcker eller ambassader, säger han.
Han anser att Sverige behöver tänka över hur vi hanterar tillstånden för allmän sammankomst där det ska brännas religiösa skrifter.
– På något vis måste det vara möjligt för Polismyndigheten att hindra det här om det skapar osäkerhet för svenskar i världen i stort, inte bara på platsen där bränningen äger rum.
"Behöver skapa förtroende"
Peter Wallensteen efterfrågar också att det skapas dialog och samtal kring religions- och yttrandefrihet på en mer övergripande nivå, kanske inom FN eller EU.
– Sverige behöver skapa förtroende i den muslimska världen att vi respekterar varandras religion och heliga böcker. Vi behöver också visa att vi tycker illa om bränningar av religiösa skrifter men att vi måste förena det med vår yttrandefrihet. Det behövs kommuniceras och då behövs en dialog.
Samtidigt visar forskning att konflikter med religiösa inslag ofta är mer svårlösta än om religion inte är inblandad.
– I sådana situationer försöker medlare ofta hitta mer praktiska och konkreta saker, det kan handla om att diskutera territorier snarare än religiösa meningsskiljaktigheter.
Dialog har fungerat
Och dialog har fungerat tidigare i liknande situationer, visar forskning vid Göteborgs universitet. Där har forskaren Göran Larsson jämfört hur Danmark och Sverige hanterade konflikterna som uppstod med den muslimska världen i samband med karikatyrteckningarna på Jyllandsposten och när konstnären Lars Vilks ställde ut profeten Muhammed som en rondell- hund.
Det visade sig att den svenska regeringen kunde lugna situationen bättre än den danska. Orsaken var att Sverige haft upparbetade kontakter med muslimska organisationer sedan 1970-talet.
Kontakt med muslimer
Efter att Vilks ställt ut rondellhunden sökte dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt (M) kontakt med svenska muslimska organisationer, och dessa kunde hjälpa till att dämpa upprördheten bland muslimer i Sverige och utomlands, uppger Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola
TT: Borde vår nuvarande statsminister ha mer dialog?
– Jag vet inte vad han har gjort, men det är klokt att ha en närmare diskussion med muslimska organisationer eftersom de når ut brett bland muslimer i landet och har kontakter utomlands, säger Simon Sorgenfrei.
Samtidigt anser han att den här situationen ligger mer på utrikesdepartementet att lösa. Jämfört med Vilks rondellhund har koranbränningarna också fått större spridning i sociala medier, vilka är svårare för politiker och religiösa samfund att kontrollera.
Därför är det svårt att stoppa koranbränningar
Yttrandefriheten är stark i Sverige och hittills har polisen inte kunnat neka tillstånd. Exakt var gränsen går är dock inte prövad i domstol.
Polisen har begränsade möjligheter att säga nej till en allmän sammankomst, som det egentligen handlar om. När polisen gör sin bedömning ska den ta hänsyn till hur demonstrationen påverkar ordning, säkerhet, smittskydd och trafik på platsen, ingenting annat. Det krävs konkreta risker just på platsen där koranbränningen genomförs för att polisen ska kunna säga nej.
Regeringen kan inte stoppa en koranbränning. Det är polisen som ger tillstånd och domstolar som prövar om beslutet är riktigt.
Grundproblemet är att väga yttrandefriheten mot andra intressen. Lagstiftaren måste veta vad det är som ska begränsas och vilket problem man vill komma åt. Är det bara bränningar av religiösa skrifter som ska förbjudas eller också annan missaktning av en religion, är det okej att bränna en bild av en koran eller att bränna en koran på en teaterscen?
Koranbränningen i sig är inte hets mot folkgrupp eftersom den riktar sig mot en religion, inte de enskilda utövarna. Men det pågår ett par förundersökningar för att se om personer har gjort sig skyldiga till hets mot folkgrupp i samband med koranbränning. Då gäller det att bevisa att hetsande uttalanden och gester har gjorts.
Än så länge har detta inte prövats i domstol.
