Vad är drivkraften när Hanif Bali skriver om autism bland barn med föräldrar från Somalia? Vem riktar han sig till? Anders Cardell tror inte att det handlar om ett verkligt engagemang utan snarare om att koppla fenomen som uppfattas som problematiska till vissa minoritetsgrupper för sakens egen skull.
DEBATT. I Hanif Balis artikel Vården får inte ducka för ’svenska sjukan’ förmedlas en bild av att Hanif Bali vill uppmärksamma människor på att det finns en överrepresentation av barn med autism som har föräldrar med somalisk bakgrund.
Jag kan inte uttala mig om huruvida detta stämmer, inte heller om det i så fall går att koppla till de faktorer Hanif redogör för.
Om de är sanna är det lite som att upprepa offentligt att alkoholens konsekvenser är mycket omfattande bland människor med rötter i Norden. Om de inte stämmer är det ytterst allvarligt och ytterligare ett exempel på hur enkelt det kan bli fel när människor med en stor plattform men utan djupare kunskap i ett ämne ges fria händer.
När man läser artikeln väcks även tankar om varför den är skriven och vem den riktar sig till.
Riktar den sig till sjukvårdspersonal? Saknas det kunskap, är fenomenet okänt bland sjukvårdspersonal?
Riktar den sig till föräldrar med bakgrund från Somalia? Får föräldrar med bakgrund i Somalia inte information om detta?
Riktar den sig till allmänheten? Vad är i sådant fall syftet?
Det är svårt att få ett tydligt svar när man läser texten.
En av orsakerna till att man kan bli misstänksam när informationen kommer från Hanif Bali är att han tidigare haft för vana att använda en metod som skulle kunna beskrivas som ”associationsnedsmutsning”.
Metoden går ut på att man lyfter fram ett negativt samhällsfenomen som man sedan associerar till en specifik samhällsgrupp.
I Hanifs fall har det alltid varit mycket tydligt vilka grupper det handlar om.
Balis tidigare så kallade ”sneakdissar” har haft en viss verkshöjd, med sarkasm och dubbeltydiga budskap. Denna gång är det rubriken som står för det kreativa inslaget: ”svenska sjukan”.
Det Hanif har svårt att komma ifrån är att han saknar varje form av trovärdighet i rollen som ”altruistisk samhällsengagerad hälsoinformatör”.
Trots att majoriteten av dem som läser texten känner till Hanif Balis ambitioner sedan tidigare, finns det alltid ett fåtal som kommer få med sig några av de associationer Hanif förmodligen önskar, det vill säga ”autism, slöja och somalier”.
Man kan förstå att även Hanif lever under någon form av prestationskrav. Eftersom han aldrig haft förmåga att leverera på riktigt i politiska sammanhang blir hans insats istället att fortsätta göra det som gjort honom känd, det vill säga, fylla medier med negativa associationer till olika minoritetsgrupper, eller det Steve Bannon kallar ”att fylla medierna med skit”.
Det är svårt att säga det som behövs sägas på ett bättre sätt än Asmaa Farah i hennes replik till Hanifs text vid namn Killgissningar och spekulationer (publicerad på Nyhetsbyrån Järva).
”Krönikan säger sig beskriva någon korrelation mellan vitaminbrist, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och en viss folkgrupps klädsel, men den ger snarare en tydlig bild på synen Hanif Bali har på svarta muslimska kvinnor med slöja.”
Varsågod, Hanif, nu är denna text slut, nu kan du ta på dig offerkoftan och beskriva hur indignerad du är av detta orättvisa påhopp.
Texten är uppdaterad och korrigerad den 21 februari 2023 kl 09.29.
