Temperaturen på jorden ser ut att öka långt bortom de mål världens länder ställt sig bakom för att försöka mildra de värsta effekterna av ett ändrat klimat. Nuvarande löften pekar mot en uppvärmning på 2,5–2,9 grader, enligt FN.
Fler och värre värmeböljor, skogsbränder, skyfall och stormar. Sämre skördar, dålig luft, försurade hav och svårigheter för många växt- och djurarter att klara sig. Och så påverkad tillgång på arbetskraft, ekonomiska skador och ökade hälsoproblem i den globala uppvärmningens spår.
Det finns inte längre någon person eller ekonomi på planeten som inte berörs av klimatförändringens effekter, konstaterar FN:s miljöchef Inger Andersen.
– Vi behöver sluta sätta oönskade rekord för växthusgasutsläpp, globala temperaturtoppar och extremväder, säger hon i en kommentar.
Genomsnittstemperaturen i september var den högsta globalt för månaden sedan mätningar inleddes och 2023 väntas bli det varmaste året som hittills uppmätts.
Mer krävs
Sedan Parisavtalet kom till 2015 har vissa framsteg skett. Utsläppen av klimatskadliga växthusgaser, främst orsakade av människans förbränning av fossila bränslen, har förvisso inte börjat minska – men ökningen till 2030 ser inte ut att bli lika stor som ländernas klimatpolitik pekade mot före avtalet.
Men för att ha en chans att leva upp till målen som ska mildra klimatförändringens mest förödande effekter måste arbetet växla upp. Och det redan det här årtiondet, understryker FN:s miljöprogram Unep i ”Emissions Gap Report”.
För att begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader, jämfört med förindustriell tid, måste utsläppen minska med 28 procent till 2030 och med 42 procent för 1,5 grader. Ländernas nuvarande klimatlöften skulle, om de efterlevs, bara minska de globala utsläppen med 2-9 procent, enligt rapporten.
Lever världens länder upp till sina klimatlöften väntar en uppvärmning på 2,5–2,9 grader vid seklets slut. Fortsätter nuvarande politik skulle det däremot handla om 3 graders uppvärmning, enligt rapporten.
De globala utsläppen ökade med 1,2 procent mellan 2021 och 2022 och nådde rekordnivån 57,4 gigaton koldioxidekvivalenter. Ökningen för G20-länderna, som står för lejonparten av alla utsläpp, landar också på 1,2 procent för 2022.
Andra rekord
Nu behövs rekord i utsläppsminskningar, klimatfinansiering och en grön och rättvis omställning i stället, manar Unep inför klimatmötet COP28 som inleds nästa vecka.
Frågan är vad som krävs för att beslutsfattarna ska ta till sig rapporterna som duggar tätt inför mötet och pekar på att världen inte är på rätt spår. Nya temperaturrekord och mer exempel på extremt väder ger en konkret bild av varför det är nödvändigt att ställa om, framhåller Åsa Persson, forskningschef vid Stockholm Environment Institute.
– Men det är klart att alla konflikter och säkerhetsrisker i världen leder många regeringar att göra andra prioriteringar, säger hon till TT.
– I vissa fall leder fokuset på energisäkerhet till att man går snabbare fram med klimatomställningen, för att bli kvitt beroendet av importerade fossila bränslen. Men det kan också leda till motsatt utveckling, att länder låser fast sig i fossila bränslen.
Globala spänningar
Årets klimattoppmöte sker mot en kuliss av ökade geopolitiska spänningar. Rysslands krig i Ukraina fortsätter och konflikten mellan Israel och Hamas har blossat upp igen.
– En övergripande fråga inför COP28 är om man kommer att lyckas samlas kring att lösa klimatfrågan, trots konflikterna i världen, säger Persson.
– Det finns ju många andra aktörer, näringslivet är väldigt redo att göra investeringar. Det återstår att se vilka krafter som lyckas påverka resultaten från det här mötet.
Fakta: Parisavtalet
Parisavtalet är ett globalt klimatavtal som världens länder enades om 2015. Det trädde formellt i kraft i november 2016.
Enligt avtalet ska den globala uppvärmningen hållas långt under 2 grader jämfört med förindustriell nivå, med ambitionen att begränsa den till 1,5 grader. Det ska framförallt ske genom minskade utsläpp av växthusgaser.
Avtalets parter ska successivt skärpa sina åtaganden.
En del av avtalet handlar om att öka förmågan att anpassa sig till negativa effekter och hantera skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna.
En grundtanke i avtalet är att de länder som har bäst förutsättningar ska gå före och att industrialiserade länder ska ge stöd till utvecklingsländer. Det ska ske genom klimatfinansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad.
