Kraftiga hyreshöjningar i samband med renoveringar är inte ovanliga och för de med redan trasslig ekonomi kan det innebära en påtvingad flytt. Hyresgästerna får oftast ingen möjlighet att påverka – men när de organiserar sig och protesterar ökar chanserna, visar ny forskning.
När fastighetsägare bestämmer sig för att renovera lägenheter innebär det ofta att hyran höjs mellan 50-120 procent. Föga förvånande slår det hårdast mot de som redan har låga marginaler att röra sig med. Enligt Boverket flyttar var fjärde hyresgäst i samband med ombyggnationer – oftast de med lägre inkomster.
Samråd utan resultat
2017 skapade bostadsmarknadens parter ett samrådsavtal som skulle ge hyresgäster möjlighet att komma med synpunkter på de föreslagna renoveringarna. Det har dock inte lett till någon större skillnad då samrådsprocessen ofta fungerar dåligt, enligt en ny rapport där forskare vid Göteborgs universitet, Uppsala universitet, Stockholms universitet och Södertörns högskola följt nio samrådsprocesser i tre städer. Hyresgästernas möjligheter till inflytande är fortfarande mycket begränsad, konstaterar forskarna.
Fokus i rapporten har legat på renoveringar i samband med stambyten. Enligt regelverket får hyreshöjningar inte förekomma vid stambyten då det räknas som underhåll av fastigheten. Men det finns ett kryphål som ofta utnyttjas av både allmännyttan och privata hyresvärdar, enligt rapporten.
− Många hyresvärdar passar på att göra andra typer av åtgärder samtidigt. Om de åtgärderna kan klassificeras som standardhöjningar får man lov att höja hyran, säger sociologiprofessorn Håkan Thörn, som lett projektet, i en kommentar till Göteborgs universitet.
”Fastighetsägarna vinner”
Det leder ofta till hyreshöjningar på minst 50 procent – och kan i värsta fall resultera i hela 120 procents högre hyra. 2002 infördes en lag som innebär att hyresgästerna måste godkänna renoveringar innan de görs. Men det leder oftast ingenvart. Om en hyresgäst vägrar att skriva på hamnar ärendet hos hyresnämnden, där fastighetsägaren vinner i nio av tio fall.
– Även om möjligheten att inte godkänna en renovering brukar lyftas fram som ett skydd för hyresgästerna har det ingen bäring i praktiken. Om hyresgästen inte skriver på tar fastighetsägaren ärendet till hyresnämnden, och där kan vi se att fastighetsägaren vinner i över 90 procent av fallen, säger Dominika V. Polanska, docent i sociologi och medförfattare till rapporten, i en kommentar.
Protester effektivast
Det som däremot visat sig ha högst chans att påverka hyreshöjningarna är att organisera sig utanför samrådet och protestera, visar rapporten.
– Ofta leder protesterna till att hyresvärden backar och sänker hyreshöjningen. Vanligast är att hyresvärden introducerar valmöjligheter, att hyresgästerna får välja på olika ”paket” som innebär olika renoveringar och nivåer av hyreshöjningar, säger Håkan Thörn.
För att hyresgästerna ska få större inflytande över processen föreslår forskarna rekommendationer på tre områden. Det första är att införa en lagstiftning som stärker hyresgästernas möjlighet att påverka. Det andra förslaget rör den lokala nivån, där kommuner kan lära av varandra och det tredje handlar om att utveckla hur samrådsprocessen genomförs, så att den verkligen uppfyller sitt syfte.
