De massiva demonstrationerna i Israel var till en början riktade mot premiärminister Netanyahus planerade reform av landets rättsväsende. Nu har också Palestinafrågan tagit sig in i proteströrelsen.
– Det vi ser nu är att frågan om den israeliska ockupationspolitiken och kritik mot polisen börjar komma in i protesterna. Frågan är hur långt det går, säger Israel-experten Isabell Schierenbeck.
Protestvågen i Israel mot den reform av rättsväsendet som premiärminister Benjamin Netanyahus högerkoalition håller på att driva igenom blir allt starkare. Under onsdagen genomförde demonstranterna en så kallad landsomfattande ”störningsdag” då de blockerade vägkorsningar och huvudvägar i hela landet, bland annat huvudvägen från Tel Aviv till Jerusalem.
I takt med att protesterna växer blir också polisens agerande mot demonstranterna allt hårdare. Under onsdagen användes bland annat chockgranater och vattenkanoner. Men proteststormen kommer troligen inte att avta inom de kommande veckorna, enligt Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap och expert på israelisk inrikespolitik.
– Det kommer bara accelerera. Nu har polisen börjat gå in våldsamt mot demonstranterna och flera israeler har skadats i Tel Aviv. Det har förekommit fall där polisen misshandlat demonstranter på väldigt liknande sätt som vi har sett i USA, enligt källor som jag har följt.
Samtidigt gick premiärminister Benjamin Netanyahu ut och kallade demonstranterna för ”anarkister”. Något som inte direkt kommer att dämpa missnöjet, menar Isabell Schierenbeck, som tror att högerkoalitionen kan falla till följd av protesterna.
– Nu kommer de genomföra de här lagändringarna. Men sedan ska det upp i Högsta domstolen, som troligen kommer att motsätta sig nedmonteringen av sig själva så att säga. Netanyahu hamnar i en sits där han antingen ska köra över det demokratiska förfarandet, eller så kan han inte driva igenom politiken på det sättet som koalitionspartierna vill, säger hon.
Palestina-politik tar plats i protesterna
Hittills har demonstrationerna framförallt riktats mot det lagförslag som vill öppna upp för politiskt valda domare i Högsta domstolen, samt möjliggöra för att en enkel majoritet i parlamentet överordnas Högsta domstolens beslut. Något som enligt kritikerna skulle nedmontera demokratin i landet. Men i och med den senaste tidens händelser på Västbanken har även Palestina-politiken och polisvåldet nu hamnat på demonstranternas agenda.
– Det är första gången på åratal som folk har mobiliserat sig kring den här frågan, säger Isabell Schierenbeck.
Det var efter att två israeliska bosättare sköts till döds av en palestinsk gärningsman i den palestinska byn Hawara på norra Västbanken i söndags, som händelserna urartade till något som beskrivs som ett av de värsta våldsutbrotten på årtionden. Israeliska bosättare marscherade mot palestinska mål, där bilar och hem sattes i brand och familjer fick evakueras. En person miste livet till följd av attackerna.
– Polisen lät detta pågå under flera timmar innan de ingrep, säger Isabell Schierenbeck.
Laddade ordval
Efter händelsen gick bland annat en högt uppsatt israelisk militär ut och kallade bosättarattacken mot byn för ”pogrom”. Ett uttryck som innebär en våldsam och blodig förföljelse av en folkgrupp och för tankarna till förföljelserna av judar i Europa och Ryssland. Enligt Isabell Schierenbeck är uttalandet riktat mot polisen och den högerextreme nationella säkerhetsministern Ben-Gvir, som kontrollerar de specialstyrkor som står för säkerheten i de palestinska samhällena.
– Här måste man förstå att ordet pogrom är extremt starkt laddat i den judiska historien, det är som att säga till israelerna att det som ni fått genomgå genomförs nu mot palestinier.
Samtidigt gick den högerextrema finansministern Bezalel Smotrich ut i israelisk media och sa att han tycker att byn Huwara ”måste utplånas” av staten Israel.
– Det var ett bombnedslag. Nu har han backat såklart, men han sitter och säger detta i en intervju med en ledande israelisk tidning.
Ockupationspolitik och polisvåld
Kort efter de otäcka scenerna från Hawara och efterföljande uttalanden genomfördes protester i Tel Aviv till stöd för palestinier och mot bosättarattacken. Men även under de massiva protesterna på onsdagen var händelserna i Hawara och frågan om den israeliska ockupationspolitiken närvarande.
– Det vi ser nu är att frågan om den israeliska ockupationspolitiken och kritik mot polisen, som associeras med de högerextrema, börjar komma in i protesterna. Frågan är hur långt det går, säger Isabell Schierenbeck och fortsätter:
– Man kunde stå ut med ockupationspolitiken så länge det var färre antal döda och framförallt lugnt i Israel. Men nu är det inte lugnt i Israel längre, den informella överenskommelsen med befolkningen är bruten.
Om protesterna i Israel fortsätter som nu, och situationen på Västbanken eskalerar ytterligare, kan det bli svårt för den israeliska högerkoalitionen att samtidigt kontrollera situationen både i Israel och på Västbanken, menar Isabell Schierenbeck.
– Snart börjar även Ramadan och vi vet att det är en period av ökade oroligheter och konflikt mellan polis, militär och palestinier. Strax efter det kommer den judiska högtiden Pesach, som är en tid av ökad konfrontation även den. Ben-Gvirs hjärtefråga är ju att judar ska få be på tempelberget då.
Läs mer:
Israel-expert om protesterna: ”Kan leda till konfrontationer”
