Arbetslösheten bland utrikes födda svenskar är lika låg som den bland inrikes födda. Inte procentuellt sett, men i en kontext där verkligheten vägs in och politikernas olika agendor hålls på avstånd.
För inrikes födda svenskar var antalet arbetslösa 4,7 procent 2022, medan procentsatsen för utrikes födda var 16,1 procent samma år.
”Det beror bland annat på att utbildningsnivån generellt sett är lägre i gruppen, samt att det tar tid att etablera sig i ett nytt land om man kommit hit som flykting”, skriver Ekonomifakta och hänvisar till CBS arbetsmarknadsundersökningar.
Det krävs egentligen inte mycket för att inse det orimliga i att slå ihop alla utrikes födda svenskar till en enda stor, homogen grupp. Som om alla som flyr eller flyttar hit kommer från samma land, har samma ekonomiska förutsättningar, samma utbildningsbakgrund, samma ålder och kön – och har samma grad av traumatiserande upplevelser i bagaget.
Att prata om ”utrikes födda svenskar” eller ”invandrare” riskerar också att ge en skev bild av verkligheten. När vi tänker på invandrare tänker vi i regel på människor som gjort ett aktivt val att flytta från sitt hemland till ett annat land. Till exempel som de svenskar som flyttar till Spanien eller Thailand. När man utvandrar till ett annat land har man tid på sig att lära sig språket, ta reda på vilka yrkesgrupper som efterfrågas, ordna bostad och lösa det mesta praktiska innan man flyttar dit.
Som flykting är det naturligtvis helt annorlunda. Man har sällan mycket tid på sig att planera. Att fly handlar i första hand om att lämna något – inte om att flytta till något.
Det spelar roll vilka ord vi använder oss av – och det är kontraproduktivt att klumpa ihop folk, vars kanske enda gemensamma nämnare är att de lämnat sitt tidigare hemland och hamnat i Sverige.
Jag menar alltså att det är låg arbetslöshet bland utrikesfödda – en grupp där det ingår bland annat människor med trauman i bagaget och folk med ingen utbildning alls – och flyktingar med lägre utbildning än folk i motsvarande ålder har i Sverige.
Där ingår flyktingar med hög utbildning men vars utbildning inte godkänns här, och invandrare som flyttat hit på grund av studier, kärlek eller jobb.
Få – om ens några – av flyktingarna pratar svenska när de kommer hit, och de saknar vanligtvis helt eller delvis det kontaktnät som många svenskar har och som gör det lättare att komma in på arbetsmarknaden. Dessutom dröjer det länge innan de får påbörja studierna på SFI – en många gånger hårt kritiserad utbildning.
En del utrikes födda får inte ens arbetstillstånd i början av sin tid här, så hade vi tänkt oss flyktingar och inrikes födda svenskar i ett sprinterlopp hade vi inrikes födda svenskar fått starta ungefär 11,4 procentenheter innan de utrikes födda.
Nu ska vi inte heller glömma tiden det tar att lära sig ett nytt samhälle. Vad har man rätt till när det gäller exempelvis vård, skola och omsorg? Vilka skyldigheter har man och hur fungerar så kallade svenska seder och bruk? Sätter man sig bredvid någon på bussen? Skrattar svenskar högt eller lågt och hur fungerar det med dricks efter en måltid på restaurang? Hur gör man i Sverige?
Till allt detta kommer strukturell rasism som gör att utrikes födda har svårare att få jobb, bostad och banklån – och vi har rasprofileringen som gör att de kontrolleras oftare i tullen, på gator och torg och när de kör bil.
Den 16-procentiga arbetslösheten bland utrikes födda är inte i första hand konsekvensen av en misslyckad integration utan en mer eller mindre medveten avhumanisering av människor från andra länder – en avhumanisering som lett till att man valt att sätta en siffra på ”arbetslösa utrikes födda”, i stället för att dela upp siffran i mindre delar.
Det är banne mig inte konstigt att arbetslösheten är procentuellt högre bland utlandsfödda än bland inrikes födda, men vi måste sluta se det som en konsekvens av kulturskillnader eller på olika syn på viljan att försörja sig och sin familj. Våra politiker måste börja se flyktingar och invandrare som människor och inte som volymer. De måste inse att gruppen arbetslösa utrikes födda är en oerhört blandad grupp människor och agera därefter.
Spanien införde nyss en rätt till sjuklön vid svår mensvärk.
Judiska skolan, judiska äldreboendet och synagogan behöver vakter och skottsäkert glas.
