Glöd · Debatt

Plantagerna är vår tids kolonisering

En palmoljeplantage i västra Malaysia.

Avskaffa plantagerna och låt de vilda djuren få tillbaka sin mark, skriver Annika Rullgård från Orsa i den här debattartikeln.

DEBATT. Kolonisering har nog de flesta hört talas om. Ordet har flera närbesläktade betydelser. Det kan vara när fåglar, bakterier eller växter lyckas etablera sig i ett nytt område. Mänsklig kolonisering innebär  att en stat gör ett område och en befolkning på annat håll till en koloni, till exempel genom att anlägga handelsposter och plantager eller att ursprungsbefolkningar förflyttas. Kolonisering kan också betyda att områden där inga människor finns befolkas, bebyggs och odlas upp.

Jag finner anledning att lägga till ytterligare en betydelse för ordet ”kolonisering”. Denna form av kolonisering förekommer i stor skala över hela världen inklusive Sverige och kan beskrivas som att mark tas i anspråk på bekostnad av de vilda djuren för att anlägga plantager. Även floran drabbas. 

Det var när jag blev varse att av den totala vikten av alla landlevande däggdjur utgör människan idag 36 procent, boskap 60 procent och vilda djur 4 procent som jag insåg att det som skett under den tid som gått sedan människan började hålla sig med boskap är en enorm kolonisering av de vilda djurens mark. Hur omfattande denna kolonisering var under de första millennierna som människan höll sig med boskap vet jag inte, men med tanke på att jordens befolkning inte var så stor på den tiden var nog koloniseringen av marginell betydelse.

Med ökande befolkning behövs ständigt mer mark för att föda allt mer boskap och större och större områden av de vilda djurens mark tas i anspråk, koloniseras, för produktion av animaliska livsmedel för människan. I Sverige har de bördigaste jordarna blivit åkermark, plantager. En form av kolonisering som började på medeltiden i Skandinavien är fäboddriften. I och för sig var landet rätt glest befolkat och det fanns gott om utrymme för de vilda djuren men med boskap i skogen på somrarna kom rovdjuren att ses som fiender på sin egen mark.

Riktigt illa har det blivit i takt med att stordriften inom skogsbruket blivit alltmer omfattande. Ju mer mekaniserat som skogsbruket blivit desto större del av de vilda djurens marker har koloniserats.  De vilda djurens mark har blivit plantager av skog där avkastningen blir ekonomisk tillväxt för människor, tillväxt som kräver ännu mer kolonisering.  Allt större ytor av de vilda djurens mark tas dessutom i anspråk för bostäder, arbetsplatser, vägar med mera. Koloniseringen av de vilda djurens mark har även ökat på senare tid i jakten på fossilfria energikällor. Dessutom finns en grupp människor som har som nöje att med vapen döda flera slags djur.

Evolutionen har genom årmiljonerna gett jorden en ofantligt stor mångfald av levande varelser där alla har rätten till sina liv och till sina behov av livsutrymme. För att börja ge tillbaka de vilda djuren sin mark bör den omfattande hållningen av tamdjur för livsmedelsförsörjning minska för att på sikt upphöra. Den omfattande avverkningen av skog måste också sluta.

Ge bönderna statligt stöd för omställning från djurhållning till produktion av vegetabilier avsedda som mat för människor. En omställning av skogsbruket måste också genomförs. De vilda djuren kan då få tillbaka en del av de koloniserade markerna. Med mindre antal boskapsdjur blir det även mindre utsläpp av skadliga gaser som koldioxid och metangas, förutom bättre kosthållning för människorna.