Radar · Morgonkollen

Bostadsmarknaden har havererat

Sveriges stadsmissioner vill se ett vräkningsförbud för barnfamiljer.

Människor som står långt ifrån bostadsmarknaden får inte den hjälp de behöver, enligt Stadsmissionen. Organisationen befarar fler hemlösa när den ekonomiska utsattheten ökar.
– Att ha en bostad är en mänsklig rättighet, säger Åsa Paborn, direktor för Stockholms stadsmission.

Stadsmissionen har tittat på hur några av landets stora kommuner stöttar personer som inte har någonstans att bo. Organisationen ser en oroväckande trend.

– Vi möter människor som fått vända i dörren när de kommit till socialtjänsten – kanske efter en skilsmässa eller som ensamstående mamma med flera barn. Man tycker inte att man får hjälp då man inte upplevs ha det tillräckligt svårt, säger Åsa Paborn, direktor för Stockholms stadsmission och talesperson för Sveriges stadsmissioner.

Ekonomiskt pressat

För den som befinner sig i social hemlöshet, där det ofta finns en problematik kring missbruk eller psykisk ohälsa, går det att få hjälp av socialtjänsten i enlighet med socialtjänstlagen. Stadsmissionens bild är att så kallad strukturell hemlöshet, där man av ekonomiska skäl står utan ett långsiktigt boende, ger mer begränsade möjligheter till stöd.

Det är också där man ser ett ökat behov av hjälp.

– Vi ser att det är svårare att få stöd och det förklaras av kommunerna med att det blivit mer ekonomiskt pressat. Man har inte råd utan måste prioritera bland grupper, säger Åsa Paborn.

Här menar Stadsmissionen att socialtjänstlagen behöver ses över för att säkerställa att hjälpen når fler och att socialtjänstens ansvar blir tydligare.

Dessutom vill man se ett särskilt vräkningsförbud för barnfamiljer där siffran över antalet vräkningar stigit de senaste åren. Vräkningar av barnfamiljer ser organisationen som särskilt allvarligt.

– Barnfamiljer ska inte behöva oroa sig för att man inte har någonstans att bo eller för att man behöver flytta var tredje månad.

"Har havererat"

Det behöver även ställas större krav på kommunerna i hur man kartlägger hemlöshet – arbetet skiljer sig mycket runtom i landet och det är fortsatt få kommuner som gör det, enligt Stadsmissionen.

Den senaste nationella kartläggningen som gjordes av Socialstyrelsen 2017 visade att omkring 33 000 personer i Sverige levde i hemlöshet – 62 procent män och 38 procent kvinnor. En ny kartläggning ska genomföras under 2023.

Men att kartlägga hemlöshet är komplicerat och Stadsmissionen tror att mörkertalet hemlösa är stort. Man befarar att antalet personer i hemlöshet kommer att öka som en följd av det tuffa ekonomiska läget.

– Bostadslös av ekonomiska skäl betyder inte att du inte har tak över huvudet. Men du bor kanske hos kompisar eller kvar hos din frånskilda partner eller flyttar runt mellan dyra bostadskontrakt. Det här är en effekt av att vi har en bostadsmarknad som har havererat, säger Åsa Paborn.

Värderas högre

Stadsmissionen menar att det dags att på riktigt kavla upp ärmarna och prioritera bostadsfrågan såväl som frågan kring hemlöshet. Det har Sverige länge varit alldeles för dålig på, menar Åsa Paborn. Förutom fler bostäder behöver det också bli lättare att ta sig in på bostadsmarknaden.

– Bostadspolitiken måste uppvärderas, säger hon och fortsätter:

– Man behöver gifta ihop bostadspolitiken med socialpolitiken. Nu ser man människor för sig och bostadsbyggandet för sig, men det är ju människorna som ska bo i bostäderna. Det här behandlas som separata frågor och det går inte längre.

Fakta: Ny hemlöshetstrategi

Dåvarande regering beslutade i fjol om en ny nationell hemlöshetsstrategi.

Strategin har tagits fram dels för fastställa vilka insatser som behövs för att minska antalet barn och vuxna som befinner sig i hemlöshet, dels hur man kan förebygga att människor hamnar i hemlöshet.

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga hemlösheten i Sverige. Under våren kommer myndigheten bland annat att genomföra två enkätundersökningar. En av dem är riktad till socialtjänsten, verksamheter som möter personer i hemlöshet samt personer som befinner sig i hemlöshet.

Den senaste kartläggningen som gjordes av Socialstyrelsen 2017 visade att omkring 33 000 personer saknade egen bostad – 62 procent män och 38 procent kvinnor. Utrikes födda utgjorde 43 procent av de hemlösa.

Personer med missbruk eller psykisk ohälsa var något färre 2017 jämfört med kartläggningen 2011.

Av hela gruppen hemlösa befann sig 18 procent i akut hemlöshet – 41 procent kvinnor och 59 procent män. En tredjedel av kvinnorna befann sig i akut hemlöshet som en följd av våld i nära relation.

Källa: Socialstyrelsen, Regeringskansliet

Fakta: Hemlöshet

Socialstyrelsens definition av hemlöshet, som även stadsmissionerna använder sig av, inkluderar fyra olika boendesituationer:

• Akut hemlöshet: Personer i akut behov av tak över huvudet som är hänvisade till akutboenden, härbärgen, jourboenden eller sover på gatan.

• Boende på institution eller kategoriboende: Intagna på kriminalvårdsanstalt eller behandlingshem eller stödboende i kommunal, regional eller privat regi och som tre månader före utskrivning fortfarande saknar ordnad bostad.

• Långsiktiga boendelösningar: Personer som bor i en av kommunen ordnad försökslägenhet eller träningslägenhet eller har fått ett socialt eller kommunalt bostadskontrakt till följd av att de inte kan skaffa bostad på egen hand.

• Eget ordnat kortsiktigt boende: Personer som bor tillfälligt och kontraktslöst hos vänner, bekanta eller släkt, eller som har ett inneboende- eller andrahandskontrakt som är kortare än tre månader.

Källa: Socialstyrelsen, Sveriges stadsmissioner