Under tisdagen hölls en särskild debatt om klimatanpassning i riksdagen som begärts av Miljöpartiet. Det blev en stundtals hätsk debatt där diskussionerna många gånger gled över på klimatpolitik, utsläppsminskningar och även lite kärnkraft.
Från regeringen deltog miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L). Hon poängterade att klimatkrisen är vår tids stora ödesfråga och att regeringen satsar rejält på en rad åtgärder för att minska utsläppen, såsom en utbyggd laddinfrastruktur, en ny skrotningspremie, årligt stöd till återställande av våtmarker och att att möta behovet av rätt kompetens med att exempelvis satsa på att fler ingenjörer utbildas.
– Vi satsar på det som vi vet fungerar, sade hon med hänvisning till våtmarker som en anpassningsåtgärd.
– Vi skriker inte högst, men vi gör rätt sak i rätt tid.
Anna-Caren Sätherberg (S) kontrade med att säga att klimatet ”förtjänar att vi skriker högt”, efter en sommar med förödande bränder i en rad länder och kraftiga översvämningar i andra. Hon menade att Sveriges rapport som skickades till FN i november förra året om vad man gör för att klimatanpassa var en läsning som mest bestod av fina ord och att man från regeringen behöver ”walk the walk”.
Minskade anslag
Romina Pourmokhtari fick också kritik från Per Bolund (MP) som konstaterade att regeringen bland annat dragit ner på anslagen till förebyggande av jordskred mellan år 2022 och 2023.
– Det är mycket effektivare att förebygga nu istället för att snåla. Vi i miljöpartiet var med och höjde anslagen tjugofalt, från 25 till 500 miljoner per år när vi gjorde den senaste nationella strategin för klimatanpassning. Men det räcker inte. Nu vill vi höja det till tre miljarder per år under en treårsperiod för att hjälpa samhället och medborgarna att rusta för extremväder.
Romina Pourmohktari kontrade med att säga att allt inte bara handlar om pengar, och lyfte området kring Göta älv som exempel, det område som är mest skredkänsligt i Sverige.
– Hittills har statsbidragen inte använts till fullo. Istället måste vi se till att alla delar har förutsättningar att arbeta med detta. Det ger kanske inte slagkraftiga rubriker i media, men man måste jobba med sådant som bromsar takten. Se till att man rekryterar rätt kompetens, för det är de som ska genomföra åtgärderna. Se till att ansvarsfördelningen inte är otydlig, sa Pourmohktari.
Bolund lyfte att neddragningarna totalt handlade om 140 miljoner kronor. Det hela umynnade senare i en ordväxling där Pourmohktari inte kunde förstå vilka siffror Bolund pratade om.
Efter att Syre kontrollerat med Miljöpartiet visar det sig att det handlar om minskade anslag till just ras- och skredsäkring längs Göta älv – från 215 miljoner år 2022 till 115 miljoner för 2023, 2024 och 2025.
Förutom anslagen till Göta älv syftade Bolund också på 15 miljoner mindre i anslag till förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor med i budgetpropositionen och 25 miljoner mindre för förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor i vårändringspropositionen.
”Strutspolitik”
Under debatten visade Martin Kinnunens (SD) uttalande på att Sverigedemokraterna är det parti som oroar sig minst över ämnet. Han menade att vad Sverige gör när det gäller klimatutsläpp ”inte kommer påverka väder någonstans i världen på något mätbart sätt” och att det är en global fråga. Klimatanpassning ser han däremot som en nationell fråga och han menade att den strategi som togs fram 2019 tog fram i fullständig enighet över partigränserna och att klimatanpassning är något som man alltid sysslat med, och lyfte lågt liggande Nederländerna som exempel.
Centerpartiets Rickard Nordin undrade när SD kommer komma med några riktiga förslag på området och sågade uttalandet.
– Inställningen att det inte spelar roll vad man gör här i Sverige måste få ett slut. Det är inget annat än strutspolitik!
Renoveringsbehov i VA-systemen
Rickard Nordin ställde också frågan till Romina Pourmohktari om hur hon tänker agera när det gäller renovering av VA-systemet, då det idag finns många vattenledningar runtom i landet som är i behov av renovering, inte minst i glesbygdsområden där det finns fler meter ledningar per person.
– Det finns stora summor att tillgå när man vill klimatanpassa. Det gör man genom att ansöka om de medlen, man ansöker för många olika åtgärder. För VA-systemen specifikt är ju det en kommunal fråga, där man på olika sätt hanterar det från kommunens sida, men när kommunens resurser är uttömda då kan man höra av sig till MSB. Exempelvis om de är uttömda vid en översvämning, sade hon och konstaterade att det hela i grund och botten är en kommunal och regional fråga.
– Nu frågade jag om det stora renoveringsbehovet och de insatser som behöver göras där. Inte om särskilda skyfall, men låt mig komma med några tips då, svarar Rickard Nordin och fortsätter:
– Utred möjligheten att ändra vattentjänstlagen så att man kan ta ut en högre VA-taxa för förebyggande investeringar, inför ekodesign på vattenprodukter som gör att vi kan få mindre behov av vattentjänster när vi har ett ökande behov och växande städer, lägg in vattenbesparingsåtgärder i det gröna avdraget eller se till så att vi kan ta ut en vattenavgift som kan stötta vattensystemets behov framöver.
– Finns det något av det här som regeringen överhuvudtaget tittar på? För att hänvisa till MSB för investeringsbehovet, då får ministern gå hem och göra sin läxa för de har inget med det ansvaret att göra.
Romina Pourmohktari betackade sig för tipsen och passade på att ge en känga till ”ett parti som knappt vet vad de tycker när det gäller den allra största klimatfrågan – ska vi ha kärnkraft eller inte”. Hon tillade att hon ska se över förslagen men fortsatte att konstatera att det finns ett lokalt ansvar och att Nordin med sitt påstående inte hade förståelse för hur statligt arbete funkar.
– Om Rickard Nordin föredrar att vi drar på oss stövlarna och åker ut till kommunerna och löser det själva så är det ett förslag han får lägga här i kammaren. Men än så länge styrs det statliga arbetet för anpassning genom medel till MSB och andra myndigheter.
Gled ifrån ämnet
Diskussionerna gled flera gånger in på politik för utsläppsminskningar istället för klimatanpassningsårgärder, och talmannen fick påminna om vad debatten handlade om.
Ändå passade Anna-Caren Sätherberg (S) på att påpeka att förebyggande inte verkar vara Moderaternas melodi.
– Varför inte prioritera att få ner utsläppen? Frågade hon och kommenterade liksom många det faktum att regeringens politik just nu leder till ökande utsläpp.
– Detta är kvartalsrapportpolitik, sa hon.
Helena Storckenfeldt (M) försökte påpeka att det här också borde vara en kärnkraftsdebatt, men konstaterade att det inte råder någon större skillnad mellan partierna när det gäller klimatanpassning.
– Alla vill lägga pengar på det och vi gör det. Vi har alla kommit överrens om en nationell strategi och det kommer en ny, uppdaterad snart. Så jag förstår inte riktigt vad Socialdemokraterna vill få ut genom att ställa frågan att vi inte vill göra något förebyggande. För vi alla vill ju det. Eller hur?
”Bedrövlig upplevelse”
På plats för att lyssna på debatten fanns flera personer från kommuner som drabbats hårt av de senaste skyfallen i Sverige. Bland dem Markus Lindgren, oppositionsråd i Västerås (MP). Efteråt säger han över telefon till Syre att han inte är nöjd med debatten.
– Jag tycker det var en bedrövlig upplevelse. Vi i Miljöpartiet från Västerås har på väldigt konkreta sätt fått uppleva konsekvensen av mer extremväder, vi har vadat i det.
– Jag hade hoppats få se någon typ av krisinsikt från regeringen, men uppenbart gör det inte det, säger han.
Han berättar om en frustration bland Västeråsborna i efterdyningarna av ovädret och översvämningen av Svartån, både från privatpersoner och företagare. Men några direkta svar på frågan av vad regeringen tänker göra åt saken fick han inte. Däremot tycker han att Rickard Nordins fråga om renovering av VA-systemen var högst relevant och avslöjande.
– Det handlar om att förebygga, så att man inte hamnar i Salas och Hebys situation där man bokstavligen får skitvatten upp i sina hus. Att då hänvisa till MSB. Det tyder på en okunnighet. Det var en väldigt bra, avslöjande fråga.
Han skulle också vilja se samordnade, tydliga lösningar när det gäller höga flöden.
– Om det inte är skött på ett bra sätt högre upp i en flod, då är inte mycket vunnet. Det krävs en helt annan typ av muskler. Det måste finnas ett statligt ansvar, säger han.
