Energi · I blickfånget

Busodlaren som vill rädda världen

"Du kan provsmaka saker som du aldrig ätit förut.

En busodlad park på kommunens mark. Så beskrev nätverket Tillväxt sin gerillaodling i Rågdalen, som 2009 blev Stockholms första öppna skogsträdgård – en matpark där alla får skörda. Vi har träffat Margaretha Stuguland, som var med från början.

I dalgången mellan Stockholmsförorten Rågsveds höghus och ett lugnt villaområde i Huddinge kommun putsar gräsänder fjäderdräkten på strandbrinken intill en damm med stilla, brunfärgat vatten. Intill breder en lummig trädgård av frukt- och nötträd, bärbuskar och ätbara örter ut sig. På en liten anslagstavla av trä sitter ett solblekt budskap: ”Alla får skörda, såklart! Men försiktigt, och utan att bryta av några grenar.”

– Tänk att få komma in i en skog där allt är ätbart! Du kan provsmaka saker som du aldrig ätit förut. Jag tycker det är lite speciellt, kanske få förunnat att få uppleva. Det tycker jag är häftigt med platsen, säger Margaretha Stuguland.

Hon är nyutexaminerad miljövetare, trädgårdsdesigner och en av odlarna som startade Rågdalens skogsträdgård.

Fram till 2009 var området övervuxet med midjehögt gräs och brännässlor. Ingen hade tagit sig an eller använde platsen, men många passerade på sin väg till tunnelbanan eller på sin hundrastpromenad.

En skogsträdgård består av ätliga växter i flera skikt, odlade för att efterlikna naturens skogar. Foto: Hanna Westerlund Foto:
Uppbyggda sittplatser inuti en lund av slån. Foto: Hanna Westerlund Foto:
Bortom dammen (till vänster i bild) växer den tätbevuxna östra delen av skogsträdgården. Den västra delen, där träden står glesare utspridda är en populär mötesplats. På gångvägen i mitten passerar många förbi på väg till tunnelbanan. Foto: Hanna Westerlund Foto:
Öppna i helskärm
1 / 3

I dag delas skogsträdgården på mitten av en asfalterad gångväg. På västra sidan står nötträd, vinrankor och havtorn utspridda, och björkar och slån bildar lundar med kojlika sittplatser uppbyggda inuti. På östsidan är vegetationen tätare, mer skoglik. Mitt på en av de vindlande stigarna mellan fruktträden inspekterar Margaretha Stuguland ett halvmeterdjupt slukhål med ett nät av blottade rötter.

– Det är ett grävlingbo som rasat ihop… Det får vi göra något åt, konstaterar hon.

Mellan stigen och dammen ligger en presenning för att kväva den giftiga, invasiva jättebjörnlokan.

– Vi tar bort giftiga växter. Allt, eller åtminstone 90 procent som växer här ska vara ätligt, säger hon.

Några steg därifrån växer lätt övermogna plommon, syrliga havtorn och mörka, kärva aroniabär.

– Man ska äta dem efter första frosten egentligen. Det är ett superbär, säger Margaretha Stuguland.

Aroniabär är kärva i smaken
Aroniabär är kärva i smaken. Foto: Hanna Westerlund

Fick gratis träd

Rågsved är, vilket namnet gör gällande, en plats med odlingshistoria, och på senare tid en anarkistisk tradition. Punkbandet Ebba Grön kommer härifrån, och på senare år har ett kulturhus byggts utan bygglov, liksom en graffitipark. Så kanske är det inte oväntat att busodling uppstår här.

– Vi prövade i ett par parker inne i stan också, men där fick vi ta bort det mesta, säger Margaretha Stuguland.

Visionen var en skogsträdgård med gratis, ekologisk mat för alla, berättar hon.

– Det var ingen politisk agenda bakom, utan vi ville rädda världen…

Margaretha Stuguland och några vänner läste en kurs i permakultur, ett designverktyg som vilar på omsorg om jorden, människorna och om att resurser fördelas rättvist. En annan princip skulle kunna översättas ”gräv där du står”, alltså förlägg odlingen i din absoluta närhet. Hon och flera av personerna bakom odlingen bor i ett kollektiv ett par minuter från platsen.

De första växterna, ett tjugotal träd och ett tiotal buskar, fick de gratis från Stockholms universitet, efter att ha byggt upp en tillfällig skogsträdgård där, i undervisnings- och konstsyfte, berättar Margaretha Stuguland, som vid tidpunkten undervisade i permakultur på universitetet.

– Vi knackade även på hos olika plantskolor och frågade om de hade några överblivna träd eller någon retur som kanske inte är så fina. Vi hade ju kunskapen att ta hand om dem.

Här ska ett nytt havtornsträd växa upp. Foto: Hanna Westerlund Foto:
Akilles doppades enligt legenden i ett bad med rölleka, för att bli osårbar (förutom hälen), berättar Margaretha Stuguland, som gör te på de torkade blommorna. Foto: Hanna Westerlund Foto:
Rölleka. Foto: Hanna Westerlund Foto:
Öppna i helskärm
1 / 3

Gerillaodlingsnätverket, som bestod av 6–700 personer, fick även donationer via en hemsida de satt upp.

– Och så fick vi pengar från folk som såg att vi odlade som tyckte det var en bra grej och stack till oss kontanter.

Bjuder in alla att skörda

Ingen har reagerat negativt på odlingen, enligt Margaretha Stuguland.

– Det var en oanvänd allmänning som låg precis på kommungränsen. Stockholm tänkte väl att ’det är på Huddingesidan de gerillaodlar’ och tvärtom, så vi fick ingen reaktion, säger hon.

Till skillnad från vissa andra gerillaodlare har odlarna i Rågdalen varit helt öppna med vad de gör.

– Vi satte upp en lapp om vad vi gjorde och vilka vi var. Vi bjuder in alla att skörda. Första åren när det var okänt var det nästan ingen som skördade. Då blev vi lite desperata för det är så otroligt stora mängder frukt och bär, säger Margaretha Stuguland.

Antalet aktiva personer har varit runt 15 varje gång en plantering skulle ske, men det var olika personer från gång till gång, berättar hon.

Östra delen av skogsträdgården angränsar till en damm, och passeras av många människor på grund av gångstigen
Östra delen av skogsträdgården angränsar till en damm, och passeras av många människor på grund av gångstigen. Skiss: Margaretha Stuguland

Trädgården är i dag 2 000 kvadratmeter stor och har i dag över 150 träd och buskar.

– Vi tog på oss en jättestor yta eftersom vi fick alla de här träden och buskarna från universitetet. Vi skulle ha tagit bara 20 kvadratmeter åt gången. Det är mycket mer jobb än man tror, säger Margaretha Stuguland.

Nu när trädgården väl är etablerad kan det handla om att vattna nytillkomna plantor, och att hålla ogräset borta med hjälp av täckodling.

Slån. Foto: Hanna Westerlund Foto:
Ett av sommarens sista plommon. Foto: Hanna Westerlund Foto:
Öppna i helskärm
1 / 2

Yoga och vikingadagar

Odlarna fick formell tillåtelse att nyttja marken 2015, efter ett medborgarförslag till Huddinge kommun, följt av en två år lång process. 2018 gav Stockholms stad klartecken för fortsatt odling, i samband med bildandet av Rågsveds naturreservat.

Platsen används i dag även för utomhusyoga, täljkurser, vikingadagar, qi-gong och öppna rundturer i skogsträdgården. Odlarna får bidrag från Huddinge kommun för att hålla naturskola för barn i samarbete med Naturskyddsföreningen.

Margaretha Stuguland skulle även gärna samarbeta med en närliggande grundskola och förskolor, berättar hon, men menar att det krävs stöd från kommunerna för att det ska ske.

– Som det är nu har vi inte råd att utöka.

Stockholms kommun har uttryckt intresse för en utökad verksamhet. I en kulturlivsanalys från 2021 som syftar till att ”identifiera kulturpotentialen och ta fram nyckelaspekter för utveckling av det lokala kulturlivet” står att läsa: ”Går det att skala upp verksamheten och utveckla Rågdalens skogsträdgård till ett centrum för urban odling?” Andelsjordbruket Under Tallarna i Gnesta lyfts fram som exempel.

Margaretha Stuguland och hennes medodlare vill gärna utveckla skogsträdgården vidare:

– Vi tycker det vore fint om kommunen uppför ett vindskydd och att vi kan ha till exempel en 4H-gård i närheten, eller som de skriver, ett kulturcentrum. Vi har också drömt om detta!

Visionen med skogsträdgården var att erbjuda gratis, ekologisk mat för alla, berättar Margaretha Stuguland: ”Det var ingen politisk agenda bakom, utan vi ville rädda världen”
Visionen med skogsträdgården var att erbjuda gratis, ekologisk mat för alla, berättar Margaretha Stuguland: ”Det var ingen politisk agenda bakom, utan vi ville rädda världen”. Foto: Hanna Westerlund

6 tips för att gerillaodla en skogsträdgård

1. Välj en plats nära din bostad, så det inte blir ett för stort projekt att vattna och sköta om odlingen. 

2. Börja inte för stort. 20 kvadratmeter kan räcka i början.

3. Sätt upp en skylt och informera om vad du gör och varför så är chansen större att parkförvaltare låter odlingen stå kvar.

3. Gå en kurs i permakultur, för att lära dig om vilka växter som är ätliga, hur man skapar enkel vattenhushållning med mera.

4. Var flera som sköter om odlingen.

5. Om du vill odla i en befintlig park – fråga parkförvaltaren om det finns någon yta de kan upplåta.

Källa: Margaretha Stuguland

Vad är en skogsträdgård?

En skogsträdgård är ett matproducerande ekosystem som inspirerats av naturens skogsbryn och lundar. 

Ekosystemet består i huvudsak av fleråriga, ätliga växter i flera skikt, som frukt- och nötträd, bärbuskar, klängväxter, örter, rot- och bladgrönsaker med mera. Därtill kan funktionella växter som marktäckare och kvävefixerande grödor ingå, liksom växter som specifikt gynnar pollinatörer och andra nyttoinsekter.

En etablerad skogsträdgård har hög biologisk mångfald och kräver inga större arbetsinsatser från människan. Det sköter sig själv om designen är genomtänkt och då behövs det fem års etablerande aktiviteter. Detta eftersom jorden inte står bar utan täcks av löv eller andra växtdelar från skogsträdgården, något som minskar behovet av näring och bevattning och dessutom binder in kol.