En översyn utan helhetsgrepp. Det anser experten på straffrätt Dennis Martinsson om regeringens riktlinjer till en översyn av straffrätten.
– Man använder brottsoffret som argument för att skärpa straffrätten utan att det finns empiriskt underlag för vad brottsoffer efterfrågar, säger han.
Tanken att göra en översyn efter de senaste årens ändringar är i sig klok, anser Martinsson, som är lektor i rättsvetenskap och doktor i straffrätt vid Stockholms universitet.
Men efter att ha lyssnat på regeringens förslag ser han en risk för att det fortsatt handlar om att ”lappa och laga”, genom att genomföra ytterligare skärpningar inom områden där sådana redan gjorts.
– Det är till exempel skärpta krav på häktning och skärpta straff vid vissa vålds- och sexualbrott. Det är inte så mycket av det helhetsgrepp det talades om; då skulle man behöva göra en reell översyn. Och två år är alldeles för kort tid för att genomföra en mer övergripande översyn, säger Dennis Martinsson.
Reglerna för häktning har nyligen skärpts, påpekar han.
– Här skulle man kunna ha is i magen och se hur domstolarna i dag använder detta i praktiken.
Han är också kritisk till den politiska retoriken både från nuvarande och tidigare regering, som han anser har ett högt tonläge.
– Ett tydligt exempel är att häktning används som om det vore ett straff, när det är ett verktyg för att underlätta utredningen.
"Klara upp brotten"
Martinsson är tveksam till om regeringens mål, att flytta fokus från gärningsmannen till brottsoffrets upprättelse, uppnås.
– Där finns andra åtgärder för att förbättra för brottsoffren, som att till exempel se till att de får ut eventuella skadestånd och att det blir enklare att få målsägarbiträdande i hovrätten.
Inte minst är det ur brottsoffers perspektiv viktigt att brott klaras upp, att det blir en rättegång.
– Mer resurser skulle behöva läggas på att klara upp brotten, än att skärpa straffen, anser han.
"Har ingen effekt"
Janne Flyghed, professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet, är orolig över de straffskärpningar som regeringen vill att översynen ska leda till.
– Det vet vi att det har ingen effekt, det är fel ände. Det är som att trycka på locket på en kokande kastrull i stället för att dra den av värmen. Det man måste göra är mer av preventiva, proaktiva åtgärder, säger han.
– Kriminalvården går redan på knäna. Nu pratar de om att bygga ett dussin nya anstalter, det har vi inte råd med.
