Vad finns det för andra källor till inspiration om man vill förkovra sig i basinkomst? Ska alla ungdomar få en miljon kronor i startkapital? Det tycker Thomas Piketty. Kanske medborgarfonder skulle vara ett förslag för att hantera klimatkrisen, undrar Johan Rockström. Här kommer några fler tips!
I Johan Rockströms nya bok En jord för alla (2023) menar författaren att systemskifte inom ett par decennier kan bli verklighet och visar upp ett antal framtidsscenarier framtagna i en systemdynamisk datormodell. En väg att tackla dagens klimatproblem är att ta ett “jättesprång” men som kan innebära ett mer auktoritärt politiskt system. Rockström tar också upp ett exempel med att låta företag betala för att utnyttja gemensamma tillgångar eller allmänningar vilket skapar en medborgarfond. Pengarna kan sedan delas ut därifrån som en slags basinkomst.
Covidpandemin och “nödbasinkomst”
Under pandemin var det många länder som delade ut ekonomiskt stöd till sina medborgare, bland annat i USA. Det har väckt en diskussion kring basinkomst. På den här konferensen arrangerad av IFFS i april 2020 diskuterade Simon Birnbaum, docent i statsvetenskap, bland annat vilka konsekvenser en basinkomst skulle få och om den är försvarbar ur rättvisesynpunkt.
Det giriga folkhemmet
I boken Girig-Sverige – så blev folkhemmet ett paradis för de superrika (2022) skriver Andreas Cervenka om hur Sverige har förändrat sig genom de senaste decennierna från ett högskatteland till ett paradis för miljardärer. Det handlar i grund och botten om välfärdssamhället och fördelningspolitik som alltmer har börjat att gynna höginkomsttagare. Aldrig någonsin har Sverige haft så många miljardärer. Hur kunde det bli så?
25-åriga miljonärer
Den franska nationalekonomen och författaren Thomas Piketty har blivit något av en kändis efter sin kritik av fördelningspolitiken, särskilt växer klyftorna i engelskspråkiga länder, skriver han. Han har tidigare föreslagit att alla 25-åringar i Frankrike borde få 120 000 euro som ett startkapital i vuxenlivet. Det är inte direkt basinkomst, men han propagerar för en större grad av fördelningspolitik. Han gav nyligen ut boken Kort historik om jämlikhet, där han sammanfattar många av hans tankar kring hur man kan åstadkomma förändring för ökad jämliket.
Länk Kort historik om jämnliket:
Lyssna på Syres basinkomstpodd!
De senaste åren har intresset för medborgarlön och olika lösningar av basinkomst ökat enormt. Inte minst efter coronapandemin har många börjat att ifrågasätta de gängse uppfattningarna kring lönearbete och de behov som har uppstått när de sociala trygghetssystemen inte mäktar med.
Poddens första avsnitt ger en bra introduktion till ämnet basinkomst och diskuterar ämnen som frihetsaspekter, vilka ska få ta del av basinkomst, är det höger- eller vänsterpolitik med basinkomst och skulle basinkomst kunna ersätta trygghetssystemen. Medverkanden är Anna Langseth, basinkomstredaktör, Hannah Lemoine, ledarskribent, och Lennart Fernström, chefredaktör på Syre, samt Peter Al Fakir som programledare.
I det andra avsnittet går Basinkomstpodden vidare och frågar sig om medborgarlön är möjligt i Sverige och hur det rent konkret skulle kunna se ut. Medverkande är Anna Langseth, basinkomstredaktör, Hannah Lemoine, ledarskribent, Christian Engström, före detta europaparlamentariker och debattör, samt Peter Al Fakir som programledare.
Länkar basinkomstpodden del 1:
Länkar basinkomstpodden del 2:
Tidigt ute med medborgarlön i Sverige
Lasse Ekstrand var tidigt kritisk till arbetslinjen och har ofta propagerat för för medborgarlön. 1999 var han med och bildade tillsammans med Lennart Fernström facebookgruppen “Medborgarlön istället för arbetslinjen”.
Ekstrand har skrivit flera böcker på ämnet basinkomst, bland annat Den befriade tiden: om arbete och medborgarlön (1995), samt Arbetets död och medborgarlön: en essä om det goda livet (1996). Böckerna diskuterar och fördjupar resonemang kring om det är möjligt att finansiera en medborgarlön. Ja, säger Ekstrand, men problemen är inte ekonomiska utan främst av politisk och psykologisk karaktär.
Länk till Den befriande tiden:
Den bekymmersamma klassen
Professor och författaren Guy Standing är känd för att ha myntat begreppet prekariatet, alltså framväxten av en samhällsklass som innehar en rad olika otrygga anställningar. Prekär betyder ungefär “mycket bekymmersam” och beskriver hur personer har det under det som har kallats “gigekonomi”. Guy Standing har länge varit en förespråkare för medborgarlön.
I böckerna Prekariatet : den nya farliga klassen (2011) och En färdplan för prekariatet. Vägen till ett fullvärdigt medborgarskap (2014), utvecklar han sina tankar om en ny samhällsklass, som är den första i historien vars utbildningsnivå ofta är högre än nivån på arbetet som de kan förvänta sig att hitta. Guy Standing, som också var med och grundade organisationen Basic income earth network (BIEN) säger att han har börjat att tro att basinkomst är en rättighet för varje individ i varje samhälle.
Länk till Prekariatet : den nya farliga klassen
Livslång försörjning
Den marknadsliberala tankesmedjan Timbro har samlat ett antal tänkare från högerhåll i en essäbok kring medborgarlön. I Pengar för ingenting ställs frågorna om medborgarlön kan vara en nödvändig reform i en framtid där robotar tar över jobben, eller hotar den principen om att välfärdsstaten vilar på en balans mellan rättigheter och skyldigheter. Bland skribenterna finns Andreas Bergh, Mårten Blix och Milton Friedman om hur basinkomst
Länk till Pengar för ingenting:
Länk till essäsamling på Timbro:
Tillväxtparadigmet
Tillväxtparadigmet beskriver sig själva som en podcast om ekonomiska system, tillväxtens drivkrafter, globala kriser och om omställning till ett verkligt hållbart samhälle. I avsnitt 19 intervjuas Syres chefredaktör Lennart Fernström, som länge varit engagerad i basinkomstfrågan.
Länk till Tillväxtparadigmet avsnitt 19:
Våga tänka utopiskt!
Rutger Bregman, som är en nederländsk populärhistoriker och författare, har publicerat fyra böcker om historia, filosofi och ekonomi. I boken Utopia för realister skriver han om hur medborgarlön, öppna gränser och femton timmars arbetsvecka kan bli verklighet.
Vi måste bryta vanmakten och göra utopierna till verklighet, menar Rutger Bregman och jämför med hur andra stora milstolpar i historien betraktades som orealistiska ända tills de nåddes, som med avskaffandet av slaveriet.
Länk till Utopia för realister:
Pod om cykelbudens slaveri
I den svenska podden Gigwatch, som startades 2019, diskuteras hur gigekonomin påverkar människor och hur man kan göra motstånd mot trygghetsförsämringarna på arbetsmarknaden. Den har haft gäster som Roland Paulsen, Peter Sunde och Husby Arbetarcentrum. Gigwatch beskriver sig själva som en partipolitiskt obunden grupp som verkar på ideell grund och helt utan extern finansiering. Den är Stockholmsbaserad men har medlemmar i hela landet.
