Det är lunchtid på Stockholms central. Med den stora klockan och alla människor som stressar runt för att hinna med något möte är det en perfekt plats för att diskutera basinkomst och arbetskritik. På plats finns Jouko Hemmi, basinkomstaktivist från Finland och initiativtagare till Bien Norden, samt Jan Jäger, före detta partiledare för Basinkomstpartiet.

– Det finns basinkomströrelser aktiva i alla de nordiska länderna. Men jag skulle vilja se att det fanns mer kraft och stöttning bakom oss. Det kan vi få genom att samarbeta mer tillsammans, något som jag vill utveckla, säger Jouko Hemmi, hemmahörande i Åbo, som dagen till ära har på sig en keps med de svenska tre kronorna på huvudet.

Han var en av medgrundarna till Bien (Basic income earth network) Finland som startades under 2011. Sedan dess har han åkt runt på olika konferenser, nätverkat och försökt att sprida kunskaper kring basinkomst.

Idén till ett nordiskt samarbete började spira redan 2019 då nordiska basinkomstaktivister träffades på en basinkomstkonferens i Oslo. Då var ett av hugskotten att man borde skriva en gemensam basinkomstpamlett, vilket också skedde två år senare, något som Syre tidigare har rapporterat om.

Några av punkterna handlade om hur basinkomst skulle kunna underlätta på en osäker arbetsmarknad och vilken roll fackföreningar skulle kunna få om basinkomst infördes. Men också om basinkomst som ett svar på hållbarhetsmålen i Agenda 2030, för att kunna arbeta för att utplåna hungern och stärka de demokratiska institutionerna, vilket i sin tur skulle kunna leda till mer fred i världen.

– Jag har en bakgrund inom turistbranschen och det ligger mig varmt om hjärtat med samarbeten mellan personer från olika länder. Bien Norden var en spontan tanke från mig som jag presenterade och som många tyckte skulle vara en god idé, säger Jouko Hemmi.

Målet med pamfletten var att få upp basinkomst på dagordningen och dela ut den till Nordens alla regeringar, samt Nordiska rådet.

– Det finns så mycket resurser, experter och kunskaper i basinkomst i alla de nordiska länderna. Det här är frågor som påverkar hjärtat av politiken med områden som det sociala, kultur och ekonomi, säger Jouko Hemmi.

Basinkomst som svar på AI

Osäkerheten för många arbetstagare idag vad gäller gig-ekonomi och riskerna att hamna i det så kallade prekariatet, är bara ett av de spörsmål som basinkomst skulle kunna vara ett svar på. Ett annan är hur vi ska tackla automationsprocessen på framtidens arbetsmarknad när fler jobb tas över av robotar. Den diskussionen är brännhet i och med att AI nu redan har börjat vända upp och ned på hur företag på den globala marknaden ser på sina anställda.

Jan Jäger, som är ett av Basinkomstpartiets fyra språkrör, tycker sig se hur automationen rycker undan mattan för många yrkesgrupper.

– Jag arbetar som grafiker och i min bransch började förändringarna redan för flera decennier sedan när vi gick över till att använda datorer. Det är många som arbetar inom industrin som råkar ut för det här när allt mer automatiseras. Det känns som att allt fler jobbar med automatisering idag och inte med att producera, säger Jan Jäger.

Han har själv precis blivit av med jobbet som partiledare i Basinkomstpartiet, en roll som har tagits över av en AI kallad Stella och som är Sveriges första AI-partiledare, vilket Syre har skrivit om. Men det verkar han bara tycka är en intressant utveckling.

– Vi på Basinkomstpartiet har en annan rolig grej på gång. Det är en applikation som visar hur man kan finansiera införandet av basinkomst. Man kan gå in själv och omfördela resurser och skapa sin egen stadsbudget, säger Jan Jäger.

Nästa stora reform?

Just hur man ska finansiera basinkomst brukar annars vara det första folk frågar om, berättar Jan Jäger, som tycker att det är på tiden att vi diskuterar de här frågorna på allvar.

– Det är självklart att vi borde titta på vad som är nästa steg för samhället. Vi har historiskt sett genomfört stora reformer som gratis sjukvård och skola, då borde vi kunna titta på automatiseringen och se hur många jobb som kommer att försvinna. Ska vi ständigt försöka hitta nya jobb för de som förlorar jobben eller börja tänka att vi kan ta ut den produktionsökningen i ledighet och frihet?

Han var till en början tveksam inför konceptet med basinkomst, men ju mer han läste på, desto mer tyckte han att det var en god idé.

– Barnen är stora nu och jag har mer fritid. Jag ville först engagera mig i välgörenhet, men det finns något som inte känns bra med välgörenhet, att det ens ska behövas, och då var det någon som föreslog att jag skulle engagera mig för basinkomst, säger Jan Jäger, som har hållit på nu i dryga sex år.

Nordisk basinkomströrelse

Fortfarande ligger det nordiska basinkomstsamarbetet i sin linda. De hörs ibland via telefon och träffas även, så som denna gång, för att diskutera gemensamma frågor. Vad gäller genomslaget för basinkomst i de olika länderna tycker både Jan Jäger och Jouko Hemmi att det skiljer sig åt. Både Sverige och Norge har en väldigt konservativ syn på arbetsmarknaden. Här är det arbetslinjen som råder allena.

– Jag tycker att man i Finland har kommit så otroligt mycket längre än i Sverige. Det finns en större medvetenhet, säger Jan Jäger.

Jouko Hemmi nickar:

– Det stämmer men jag tycker att intresset har falnat något på senare tid. Politikerna talar inte längre om det och tidningarna skriver inte på samma sätt som under perioden då Finland hade sitt pilotprojekt med basinkomst.

Det finska projektet sjösattes 2017 och var då världens enda riksomfattande och statligt finansierade,  vilket uppmärksammades stort internationellt. Det tvååriga programmet omfattade 2 000 arbetslösa i åldern 25 till 58 år, som redan erhöll arbetslöshetsunderstöd av Folkpensionsanstalten, motsvarighet till svenska Försäkringskassan.

– Det var inte ett riktigt basinkomstförsök egentligen. Det ekonomiska stödet var för lågt och de som deltog var långtidsarbetslösa. Vi som tillfrågades som experter innan försöket föreslog att de måste ha ett bredare urval av grupper, särskilt studenter, frilansare och småföretagare, säger Jouko Hemmi, med eftertryck för att visa sitt missnöje.

– Även om det inte var ett äkta basinkomstförsök visade det att man kunde få till stånd psykiska hälsoeffekter och på så sätt var det bra. Det blev väldigt väl utvärderat och alla parametrar blev ju bättre, även att de arbetade mer ju längre projektet pågick, fortsätter han.

– Om man jämför med Sverige är det mycket hårdare att nå ut med basinkomst. Det finns väldigt lite debatt kring frågan. En jämförelse är när jag var på konferensen i Tammerfors i Finland var presidenten Tarja Halonen där. Det skulle aldrig hända i Sverige, och det är en av orsakerna till att vi försöker lyfta basinkomstfrågan för att få politiker att tala om det, säger Jan Jäger.

Talat med politiker

Jouko Hemmi berättar att han har blivit bjuden till parlamentet i Helsingfors för att tala om basinkomst med några politiker.

– Det var faktiskt Centern som bjöd in mig. Man kan tycka att det skulle vara Vänsterförbundet eller De gröna som skulle vara intresserade och inte Centern. Men de har börjat att intressera sig, kanske för att deras väljare står inför utmaningar när jobben försvinner på landsbygden.

Jan Jäger fyller i:

– Jag tror att finländare är lite mer öppna, mer agila och flexibla än i Sverige. Det finns dock ett stort motstånd inbyggt i samhället eftersom det är många människor som är ekonomiskt beroende av det system som vi har idag, tjänstemän och politiker som får sin inkomst från ekonomisk otrygghet.

– Jag menar, man skulle behöva göra sig av med väldigt mycket byråkrati, många beslutsfattare skulle bli överflödiga, när hela den delen av politiken som går ut på att fördela resurser till olika grupper försvinner.

Båda representanterna från de nordiska basinkomströrelserna tycker att det finns ett underskott på information kring basinkomst. Här menar de att det finns ett upplysnings- och folkbildningsarbete kvar att göra.

– Det är i stort sett bara Syre som bevakar den här frågan, säger Jan Jäger.

– Man kan ställa frågan om varför våra medier och våra största tidningar inte rapporterar mer kring basinkomst och varför de inte följer upp de stora framgångarna med olika basinkomstpiloter som just nu genomförs runt om i världen. Det tycker jag är en stor brist för demokratin, säger Jouko Hemmi.

Han menar att det här är ett ständigt tema som diskuteras när Bien Finland träffas.

– Varför är det så många länder utanför Norden som har gått mycket längre, som exempelvis i Kanada.

Vad blir nästa steg för det nordiska samarbetet kring basinkomst?

– Jag är pensionär och skulle önska att någon skulle vilja ta över stafettpinnen, säger Jouko Hemmi.

Fakta: Här hittar du de Nordiska Bien-föreningarna:

Island: www.borgarlaun.is

Sverige: www.biensverige.se

Finland: www.perustulo.org

Danmark: www.basindkomst.dk

Norge: www.biennorge.no

Här kan du läsa mer om Nordens första pamflett om basinkomst.

Här kan du läsa basinkomstpamfletten: