I SVT:s Uppdrag granskning (1/11) avslöjades varifrån den svenska kycklingen kommer. Branschorganisationen Svensk Fågel brukar uppmana konsumenter att köpa ”gula pippin” istället för importerad kyckling från ”länder med sämre djurskydd”, men SVT:s bilder var från Sverige.
Bilderna som SVT visade är något som få har sett tidigare. Per Jensen, professor i etologi, konstaterar att den här djurproduktionen har ”passerat de biologiska gränserna för länge sedan.”
SVT kopplar greppet om ett grundläggande problem: kycklingar måste ha föräldrar som värper nya kycklingar men rasen är avlad för att bara leva i 35 dagar. De tunga, snabbväxande kropparna gör att hjärta och ben inte orkar fram till könsmognad. Därför svälts föräldrarna. Deras ständiga hunger driver dem till aggressioner och skador. Bilderna på hönan som äts levande av sina flockmedlemmar är nog så nära helvetet vi kan komma.
Nästan all, 99 procent, av svensk kycklingproduktion vilar på det här systemfelet. Det går bara att lösa med mer långsamväxande raser, vilket man har börjat inse i andra länder. De uttryckslösa ansiktena hos Svensk Fågels vd, Maria Donis, och Svensk Fågels etolog, Anna Silvera, när de får se Uppdrag gransknings bilder på fjäderlösa och svårt sargade fåglar är nästan lika otäcka att se som bilderna själva.
Donis förklarar Svensk Fågels hållning med att de kycklingraser som växer mer långsamt behöver mer foder per kilo kött och att det blir dyrt för uppfödaren. Sedan tar hon till djurindustrins klimatargument om att mer foder är en större klimatbelastning. Hon får det att låta som om konsumenten bara har två val: antingen äter du vår plågade kyckling eller så är du en sådan som struntar i klimatet.
När djurindustrier hänvisar till klimatet som ett skäl till att fortsätta att behandla djur illa bör det ringa varningsklockor. Djurindustrierna har förstås insett att klimatet är något som de flesta tycker är viktigt att bry sig om. Därför ställer de djurens välfärd mot klimatet. Den här retoriken måste vi genomskåda.
Ett exempel på att ställa djur mot klimat är de nya fodertillskotten som ska minska utsläppen av metan från kornas magar. Genomgående för dessa tillskott är att det inte finns studier om vilka konsekvenserna blir för djurens mående när man förändrar mikroberna i deras tarmsystem. När DN (11/11) frågar företaget Volta Greentechs vd Fredrik Åkerman om hur kornas välmående påverkas svarar han att han ”tycker inte att det är taskigt” och vänder sedan frågan till att ”klimatkrisen är akut”.
Vi försöker att förändra och anpassa djuren efter ett felaktigt system. Sedan står vi där och undrar varför insekterna försvann, varför skogsbränder och pandemier härjar, varför städer svämmas över och varför jordarna är utarmade. Det finns ingen motsättning i att ge djur bättre välfärd och att rädda klimatet. Tvärtom så är djurvälfärd en förutsättning. Den som använder klimatet som ett skäl till att försämra för djuren måste bemötas med stor misstänksamhet.
Växtbaserade alternativ till kycklingkött. Tack och lov, vi behöver inte äta plågade fåglar.<br>
Djurskyddslagen klarar inte av att skydda kycklingarna ens mot det värsta.
