Klimatomställning, digitala frågor, säkerhet och handel står på agendan när EU:s medlemsstater och länderna inom den latinamerikanska och karibiska alliansen Celac håller toppmöte i Bryssel i två dagar. Förhoppningen är att kunna stärka relationerna med en kontinent där Kina vinner mark.
Toppmötet mellan de 60 länderna inom EU och Celac är det första på den nivån på åtta år. Det officiella syftet är att stärka relationerna mellan regionerna och det gemensamma arbetet mot klimatförändringarna.
Att det finns intresse från båda regioner att närma sig varandra är tydligt. Inför mötet har EU tagit fram en agenda som ska förbättra relationerna. EU-kommissionens ordförande har lovat investera 10 miljarder euro i Latinamerika och Karibien genom det så kallade Global gateway-programmet, som bland annat investerar i global infrastruktur, energi och transport. Därutöver planeras även en rad projekt som innebär ytterligare investeringar, bland annat en fond för förnybar vätgas i Chile på initialt 225 miljoner euro, samt 2 miljarder euro för att främja energieffektivitet i Brasilien och stödja landets produktion av ”grön vätgas”.
Närmande mellan regionerna
Det finns en press på EU att ta en större roll i en region där USA har starka band, och där Kina flyttat fram positionerna. EU har i många år förhandlat om ett frihandelsavtal med de fyra Mercosur-länderna – Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay. Det var i princip klart 2019, men när Jair Bolsonaro blev president i Brasilien tog det stopp. Med Lula da Silva vid posten väcktes nytt hopp och avtalet kommer att stå på agendan, även om inga beslut kommer tas under toppmötet.
Förhoppningen är ändå att toppmötet i Bryssel ska innebära ett närmande och att regelbundna möten på samma nivå ska hållas vartannat år framöver. I så fall blir nästa toppmöte 2025 i Colombia, vars första vänsterpresident Gustavo Petro just valts till nästa ordförande för Celac. På hans agenda finns fullständig fred, ny politik i bekämpningen av illegala droger, ren energi, och skuldavskrivningar för att investera i grön omställning och fattigdomsbekämpning.
Inför deklarationen som toppmötet förväntas landa i vill nuvarande ordföranden för Celac, Ralph Gonzales, premiärminister för Saint Vincent och Grenadinerna, se ett omnämnande av behovet att ”gottgöra det historiska arvet” som kolonialismen orsakat.
Kriget en känslig fråga
Från EU har en förhoppning med toppmötet varit att kunna samlas kring ett gemensamt uttalande gällande Ukraina, men där finns en klyfta mellan EU och de latinamerikanska länderna. Enligt TT har ett 16-sidigt förhandlingsunderlag krympt dag för dag, och det är ännu oklart om kriget alls kommer nämnas.
Andrés Rivarola, professor vid det nordiska Latinamerika-institutet vid Stockholms universitet, förklarar i P1 Morgon att hela kontinenten håller viss distans.
– Nästan alla latinamerikanska länder har fördömt själva invasionen, utom Kuba, Venezuela och Nicaragua. Det man inte har gjort är att ställa sig bakom ett mer aktivt antiryskt ställningstagande, och man har inte skickat vapen till Ukraina vilket man blivit ombedda att göra av både EU och USA.
Och där är Latinamerika inte ensamma, betonar Andrés Rivarola, utan de delar i stort sett den linjen med Indien, Kina och Sydafrika, som tillsammans med Ryssland och Brasilien utgör de så kallade Bricsländerna, som samlar 42 procent av världens befolkning.
Mötet avslutas med en gemensam presskonferens på tisdagseftermiddagen.
Läs mer:
