Nya Zeelands omtvistade klimatskatt på jordbruket träder i kraft senare än tidigare avviserats. Det står klart efter att den socialdemokratiska regeringen presenterades sin plan för förslaget idag. – Ett beslut att vidta minsta möjliga åtgärder är inte tillräckligt bra, säger Teanau Tuiono, jordbrukspolitisk talesperson för Green party till lokala medier.
Att Nya Zeeland är hem till endast fem miljoner människor men 26 miljoner får och tio miljoner nötboskapsdjur, innebär att hälften av landets utsläpp av växthusgaser kommer ifrån jordbruket. Ett vallöfte från den förra premiärministern Jacinda Ardern (Labour), var att föra in jordbrukets utsläpp i landets utsläppshandel. I folkmun har förslaget kallats Nya Zeelands skatt på kopruttar, då djurens pruttande av metangas är den främsta orsaken till jordbrukets klimatpåverkan. En växthusgas mer kortlivad i atmosfären än koldioxid men betydligt mer skadlig på kort sikt.
När en plan nu utarbetats för att kapa jordbrukets utsläpp, ligger avsikten att föra in ko- och fårpruttarna i utsläppshandeln fast. Men skjuts upp från att börja gälla det första kvartalet 2025 som först avviserats – till att börja gälla det sista kvartalet samma år, rapporterar den Nya Zeeländska radion RNZ. Men redan från och med nästa år måste lantbrukarna rapportera in sina utsläpp, till en nationell databas.
Kritiseras av bönder
– Det är viktigt att systemet för att hantera och prissätta jordbrukets utsläpp är fungerande, effektivt, skattemässigt ansvarsfullt och inrättat för att hålla, säger jordbruksminister Damien O’Connor från det socialdemokratiska partiet Labour i ett uttalande.
Planen kommer med en sedelbunt som ska hjälpa jordbrukarna att ställa om, – och klimatkompensation, så som trädplanteringar kommer att vara tillåtet inom ramen för utsläppshandeln för jordbruket. Men planen har inte fallit i god jord bland många jordbrukare och köttföretag.
– I en tid då bönder kämpar för att hålla huvudet ovanför vattnet och söker stöd, tyngs de istället av mer osäkerhet, komplexitet och kostnader, säger Wayne Langford från branschorganisationen Federated Farmers till radiostationen RNZ.
Val i höst blir avgörande
Även om planen nu är färdig, kommer den inte att presenteras för parlamentet förrän efter valet som äger rum senare i höst. Beroende på utfallet där kan den därför antingen komma att vässas eller vattnas ur. Det stora högerpartiet Nationals vill se en prissättning på jordbrukets utsläpp först 2030 men från de grönas håll kritiseras planen istället för att inte gå tillräckligt långt. Teanau Tuiono som är jordbrukspolitisk talesperson för Green party säger till RNZ att planen inte ligger i linje med landets klimatmål.
– Att hantera jordbrukets utsläpp är en utmaning som regeringar har misslyckats med i decennier. Vi kan inte lämna ännu en generation att ärva bördan av våra långsamma framsteg.
I Sverige där jordbrukets utsläpp står för runt en femtedel, saknas kvantitativa mål – något som Klimatpolitiska rådet vid upprepade tillfällen kritiserat regeringen för. Jordbruksverket spår också att utsläppen kommer att öka, vilket tidningen Landets Fria nyligen rapporterade om.
I Danmark där det under lång tid debatterats om jordbrukets utsläpp ska beskattas, har regeringspartierna kommit överens om att det nu ska ske och en expertgrupp har tillsatts för att presentera ett förslag senare i år.
