Säkerhetspolisen har höjt terrorhotnivån i Sverige från 3 till 4 på den femgradiga skalan. Regeringen uppmanar allmänheten att fortsätta leva som vanligt. Det här vet vi om det försämrade säkerhetsläget.
Vad innebär en höjning av terrorhotnivån?
En höjning från 3 till 4 innebär att hotbilden bedöms ha gått från ”förhöjt hot” till ”högt hot”.
Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) bedömer terrorhotnivån och chefen för Säkerhetspolisen (Säpo) beslutar om vilken nivå Sverige ska ha. NCT är en permanent arbetsgrupp med personal från Försvarets radioanstalt (FRA), Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) och Säpo. Bedömningen baseras bland annat på underrättelser och annan information om aktörers avsikt och förmåga att genomföra attentat.
Syftet med hotnivåskalan är att ge en förvarning om hur terrorhotet bedöms se ut under överskådlig tid. Det är en signal till myndigheter och andra samhällsaktörer om vikten av att fortsätta arbeta förebyggande mot terrorism.
Vad vet vi om hoten?
Beslutet att höja terrorhotnivån beror inte på någon enskild händelse utan ska ses som en följd av ”en successiv försämring av hotbilden mot Sverige” som skett under året, enligt Säpochefen Charlotte von Essen.
Sverige har gått från att vara ”ett legitimt till ett prioriterat mål” för aktörer inom våldsbejakande islamistisk extremism. Hotet, som enligt Säpo alltså inte är konkret, bedöms kvarstå under en längre tid – uppskattningsvis ungefär sex till tolv månader.
Att Sverige mycket tydligare än tidigare pekas ut som ett muslimfientligt land i propaganda befaras kunna inspirera och motivera aktörer, både enskilda individer och globala terrorgrupper, att utföra terrordåd. Exempelvis uppmanade terrororganisationen al-Qaida nyligen till attacker i Sverige.
En orsak till det försämrade säkerhetsläget är enligt Säpo den senaste tidens koranbränningar. Men även desinformationsaktioner som LVU-kampanjen, där svensk socialtjänst under en längre tid anklagats för att omhänderta muslimska barn, har bidragit, enligt von Essen.
Vad gör regeringen för att öka säkerheten?
Att värna medborgarnas säkerhet är högsta prioritet, enligt statsminister Ulf Kristersson (M). Han har sammankallat det nationella säkerhetsrådet och kommer att hålla riksdagens partier informerade om läget. Regeringen står i nära dialog med Säpo och andra berörda myndigheter.
Statsministern har också sagt att han står i tät kontakt med andra länders ledare, samtidigt som svensk säkerhetstjänst samarbetar nära sina utländska motsvarigheter.
– Nu vidtas en väldig massa åtgärder, både sådana som syns öppet och sådana som är hemliga. Men de syftar alla till att människor ska kunna gå på konserter, vara i butiker och allmänna öppna platser, sade Kristersson på en pressträff.
Regeringen gör just nu en analys av ordningslagen för att se om den kan ändras för att stoppa koranbränningarna.
Vad gör polisen?
Polisen har förstärkt arbetet mot terrorism efter Säpos höjning av hotnivån genom flera åtgärder.
Den operativa samverkan med Säpo stärks, det brottsförebyggande samarbetet Redex – som syftar till att bekämpa våldsbejakande extremism – får fler medarbetare på nationell och regional nivå och dialogverksamheten utökas. Det senare innebär att lokalpolisområdenas områdespoliser, kommunpoliser och dialogpoliser får förstärkning i sitt kontaktsökande arbete mot våldsbejakande extremism.
Bland åtgärderna finns även ökad internetspaning och cyberförmåga för att bättre kunna agera mot cyberattacker. Intensifierade gränskontroller i samarbete med Tullverket, Kustbevakningen och Säpo är ett annat område som prioriteras upp.
Enligt rikspolischef Anders Thornberg har polisens ”nationella och regionala insatsförmåga” stärkts för att snabbt och effektivt kunna sättas in vid terrordåd eller terrorhot.
Polisen kommer också att jobba tätare med arrangörer av evenemang och allmänna sammankomster.
Hur ska man tänka och resonera som privatperson?
Statsminister Ulf Kristersson och Säpochefen Charlotte von Essen har uppmanat allmänheten att ”leva som vanligt” men att vara vaksamma, källkritiska och följa myndigheternas information.
Jörgen Holmlund, lärare i underrättelsetjänst vid Försvarshögskolan, tycker att privatpersoner ska röra sig som tidigare men med några undantag.
– Demonstrationer med anledning av den situation vi har hamnat i, alltså koranbränningar och motdemonstrationer som hör till dessa. Jag skulle undvika att vara i närheten av dessa eller åka i kollektivtrafiken till stationerna i närheten, ungefär två timmar innan händelsen och två timmar efter.
Det är också bra att vara vaksam på personer som beter sig avvikande och kvarlämnade föremål som väskor, och slå larm om situationen känns fel.
Holmlunds tips är att jobba på den ”personliga medvetenheten” när man rör sig i offentliga miljöer.
– Med egen medvetenhet sänker man sin egen stressnivå. Tänk efter och skapa en handlingsplan. Det möjliggör att man vågar röra sig i det offentliga rummet. Lite av makten att agera äger man själv.
