Glöd · Debatt

Därför är jag inte emot kärnkraft längre

Kärnkraftverksbygget i finländska Olkiluoto innan det blev klart – och vindkraftverket bredvid.

Vi behöver både kärnkraft och vindkraft för att få nog med fossilfri energi, skriver Jonas F Ludvigsson. Tidigare har han varit kärnkraftsmotståndare, men nu har han ändrat sig.

DEBATT. Mot slutet av förra året beskrev Bryony Worthington i den brittiska tidskriften The Prospect hur hon gått från att vara kärnkraftsmotståndare till att acceptera kärnkraften och se den som en tillgång. Jag var själv länge emot kärnkraft men har ändrat mig.

Fler gröna politiker och väljare borde lyssna på Worthington. Hon resonerar klokt och hennes budskap kan sammanfattas i ett par punkter:

• All kärnkraft är inte likadan (precis som all grön energi inte är likadan).

• Genom att använda nya sätt att kyla reaktorer (flytande metall, salter och koldioxid) kan vi eliminera risken för explosioner (av det slag som inträffade i Fukushima 2011).

Det är också viktigt att minnas att den typ av reaktor som användes i Tjernobyl (RBMK) inte används längre, och även med Fukushima och Tjernobyl inräknade har kärnkraften lett till få dödsfall per producerad terawatt-timme (sannolikt är enbart solenergi säkrare) och kommer strax före vindkraft.

• Man kan absolut ha synpunkter på det radioaktiva avfallet, men även om vi inte lyckats hitta tiotusenåriga förvaringsmodeller, så lagras ändå avfallet på ett säkert sätt i dag. Och få människor har hittills dött av radioaktivt bränsle.

• Kärnkraft ger oss en kontinuerlig energiproduktion som inte varierar med vind eller sol (solenergi får man främst under sommaren och minst på vintern när man behöver energin som mest). Det går dessutom att bygga standardiserade mindre kärnkraftsverk (SMR, småskalig modulär reaktor), där energin behövs, vilket skulle öka Sveriges energioberoende. Just standardisering och serietillverkning bör kunna ta ner kostnaden för kärnkraftverk, ett absolut måste eftersom dagens anläggningar i Finland och Storbritannien blivit hutlöst dyra.

Men kärnkraft tar tid att producera, och precis som Ebba Busch är det fler på högerkanten som nu börjat se fördelarna med vindkraft. Den brittiska tidskriften The Economist är ett exempel, och i ett av vårens nummer listar man fördelar med den havsbaserade vindkraften. Det blåser ständigt på Östersjön och Nordsjön. Östersjöländerna har nyligen kommit överens om att bygga ut vindkraften med 7 gånger fram till 2030.

Danmark satsar just nu stort på vindkraft och på Doggers bank i Nordsjön planeras för vindkraft motsvarande 3.6 GW, vilket motsvarar 3–4 genomsnittliga kärnkraftsverk. Havsbaserad vindkraft drar fördel av att blåsten är mer konstant (det är oftare vindstilla på land), kraftverken skymmer inte sikten för boende och fågellivet påverkas nmindre.

Samtidigt kan placeringen långt från land utgöra en flaskhals när energin ska transporteras. En spännande lösning är här att låta vindkraften skapa exempelvis vätgas (men även ammoniak) på plats (”grönt bränsle” i så kallade PTX-anläggningar intill vindkraftverken). Vätgas kan sedan kan transporteras till land.  Danska forskare räknar med att de vindkraftverk som nu byggs till havs ska ha en livslängd på 100 år. 

Svenska hushåll och svensk industri behöver energi. Fossilfri energi.
Låt oss då inte binda fast oss vid enbart ett energislag. Vi kan bättre! Satsa på både vind- och kärnkraft.