Radar · Utrikes

Protesterna växer efter Macrons pensionsmanöver

Parlamentariker buar åt premiärminister Èlisabeth Borne i nationalförsamlingen.

Nya protester har blossat upp mot franska regeringens beslut att kringgå en omröstning om pensionsreformen.
Beslutet möttes av burop i nationalförsamlingen och regeringen står inför en misstroendeomröstning.

Tusentals fransmän samlades på torsdagen i flera storstäder för att protestera mot de nya pensionslagar som regeringen drivit igenom utan att ha stöd i nationalförsamlingen.

De flesta demonstrationerna ska till en början ha gått lugnt till, men framåt kvällen blev det på flera håll våldsamt, rapporterar franska medier.
Det har rapporterats om bränder, skadegörelse och sammandrabbningar mellan demonstranter och polis.

"Frankrike säger nej"
"Frankrike säger nej". Demonstration i Marseille. Foto: Daniel Cole/AP/TT

Molotovcocktails

Bara i Paris greps över 200 personer vid Place de la Concorde, ett stenkast från nationalförsamlingens lokaler, på torsdagskvällen.

Där liksom på andra håll i landet använde polisen både vattenkanoner och tårgas för att skingra demonstranterna. I Nantes i västra Frankrike ska demonstranter bland annat ha kastat molotovcocktails mot poliser.

Stämningen beskrivs på många håll som hotfull och hatisk mot regeringsföreträdare och inrikesminister Gérald Darmanin ska ha efterlyst stärkt personskydd åt landets folkvalda, rapporterar Franceinfo.

Demonstranter vid Place de la Concorde i Paris, inte långt från Palais Bourbon där nationalförsamlingen sammanträder
Demonstranter vid Place de la Concorde i Paris, inte långt från Palais Bourbon där nationalförsamlingen sammanträder. Foto: Thomas Padilla/AP/TT

Paragraf 49.3

President Emmanuel Macrons regering har länge försökt samla stöd för en höjning av pensionsåldern i Frankrike. Senaten röstade för regeringens linje men nationalförsamlingen hotade att stoppa förslaget.

Då drog regeringen och premiärminister Élisabeth Borne i nödbromsen och utlöste på torsdagen paragraf 49.3 i grundlagen. Den ger premiärministern rätt att kringgå nationalförsamlingens ledamöter och se till att en lag antas oavsett vad de säger.

– Élisabeth Borne utlöste 49.3. Hon utlöste en bomb. Det kommer att göra folk ännu argare, säger Engéline Allée, 48 år, som arbetar vid Paris kollektivtrafikbolag RATP, till France 24.

Engéline Allée tillägger att hon tycker att hela regeringen bör avgå.

Fakta: Franska pensioner

Den allmänna pensionsåldern i Frankrike är 62, men man behöver också ha arbetat i 42 år för att få full pension.

Det finns tre grundsystem och sedan obligatoriska tilläggsplaner med poängsystem som ser olika ut beroende på bransch och avtal. Det finns 42 olika pensionsplaner.

Den genomsnittlige fransmannen går i pension vid 62 år och fyra månaders ålder, enligt siffror från 2020 (i Sverige är det drygt 64 år). Skillnaderna är dock stora mellan olika upplägg. Snittpensionen ligger på motsvarande 15 700 kronor (2020).

Inom offentlig sektor finns vissa avtal som sticker ut. Omkring 40 000 människor som jobbar inom kollektivtrafiken i Paris har till exempel rätt att gå i pension från 52 års ålder.

Den sittande regeringen ville till en början höja pensionsåldern till 65, men har sedan gått ned till 64. Höjningen ska ske gradvis fram till 2030. Regeringen vill också tidigarelägga en ettårig höjning av antalet år man behöver arbeta för full pension. Garantipensionen ska höjas och antalet planer ska bli färre.

Det var den långvarige presidenten François Mitterrand (Socialistpartiet) som sänkte pensionsåldern från 65 till 60 år 1982. Högerpresidenten Jacques Chirac ville 1995 införa ett universellt system, men möttes av jätteprotester och drog senare tillbaka det. Stora protester mötte också förslag från Nicolas Sarkozy 2010, men då drevs en tvåårig höjning av pensionsåldern ändå igenom.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV