På söndag ska Ecuador rösta om oljeutvinning ska tillåtas i Yasuni – landets största nationalpark. Omröstningen beskrivs som ett sällsynt exempel av klimatdemokrati.
Nationalparken Yasuni i nordöstra Ecuador omfattar en av de sista delarna av ursprunglig tropisk skog i området och beskrivs som en av planetens artrikaste – med 2000 olika slags träd, över 600 fåglar, 204 däggdjur, 150 amfibier, 120 reptiler och en rad oupptäckta arter. Parken är också hem till flera urfolk, där några ännu lever isolerade från omvärlden. Men gömt under marken finns ett hot, block 43. Det är en oljefyndighet som skulle kunna bidra med 12 procent av de 466 000 fat olja som Ecuador producerar varje dag. Pengar som skulle kunna användas för att täppa många hål i statskassan.
Samtidigt finns det en medvetenhet om miljöns värde och urfolken har en stark röst i landet, där naturens rättigheter står inskrivet i konstitutionen.
Den tidigare presidenten Rafael Correa försökte 2016 få världssamfundet att stå för de uteblivna intäkterna mot att oljeutvinning uteblev – försöket misslyckades och till slut påbörjade Correa processen för att exploatera fyndigheten. Men planerna mötte motstånd.
”Har gett oss fattigdom”
I åratal har debatten rasat och i maj beslutade landets högsta domstol att frågan skulle avgöras genom en omröstning – som går av stapeln nu på söndag. Oljebolaget Petroecuador som vill exploatera fyndigheten säger att påverkan på den biologiska mångfalden är begränsad till 80 hektar.
– Ytmässigt är vårt fotavtryck väldigt, väldigt lågt. För att Ecuadors uppoffring ska göra skillnad i kampen mot klimatförändringarna skulle hela världen, alla regeringar på denna planet, behöva ha samma engagemang, säger Armando Ruiz, som har ansvar för företagets miljöpolicy till The New York Times.
Andra pekar på att insynen i företagets andra områden är begränsad och att påverkan kan bli större – på grund av oljeläckor och att vägar dras in i området. Men också att oljeutvinningen historiskt inte gett vad den lovat.
– Femtio år av oljeborrning har helt enkelt gett oss fattigdom, problem, sjukdomar, konflikter och död. Människorna som gynnades var utomstående, säger Juan Bay, president för urfolket Waorani, som enligt The New York Times tidigare samarbetat med oljebolag.
De som hoppas på att utvinningen ska förbjudas har också pekat på experter som kommit fram till att oljan är av låg kvalitet och att omröstningen kan bli ett avstamp för en omställning till en ekonomi, där oljeintäkterna ersatts av intäkter från en hållbar turismsektor och bioekonomi.
Kan inte upphävas
Om förslaget att inte tillåta oljeutvinning i block 43 vinner kommer också den existerande oljeutvinningen i nationalparken att fasas ut. Omröstningen sker samtidigt som landet röstar om en ny president och en ny kongress men enligt Andrés Martínez Moscoso, en juridikprofessorn vid ett universitet i Quito, kan varken presidenten, kongressen eller en ny omröstning upphäva resultatet.
Omröstningen är inte den första av sitt slag, rapporterar tidningen Mongabay. Tidigare har invånare i staden Cuenca röstat om gruvbrytning nära vattenkällor, något som förbjöds med en förkrossande majoritet och stoppade ett kanadensiskt och ett kinesiskt bolag från att förverkliga sina planer. Ytterligare en miljöomröstning är planlagd till söndagen, huruvida fler gruvor ska tillåtas i ett biosfärsområde i Anderna.
