I Rios kåkstäder har hon på nära håll sett farorna med en radikaliserad polis styrd av rädsla och populism.
Nu varnar professor Beatriz Magaloni Sverige för att förlita sig på enkla lösningar utan vetenskaplig grund mot gängvåldet.
– Den typen av åtgärder slår ofta tillbaka på sig själv.
Beatriz Magaloni, professor i internationella relationer och statsvetenskap vid Stanford, tilldelas Stockholmspriset i kriminologi 2023 för sin forskning på polisvåld i Brasilien och Mexiko.
Enligt juryn har hon visat att polisorganisationer är sårbara för populistiska krav på metoder som bryter mot rättsstatsprincipen och på sikt ökar våldet.
– Det känns otroligt att få ett sådant erkännande, säger hon i en intervju med TT på plats i Stockholm för prisceremonin.
I sin forskning har hon sett många åtgärder som vidtas av rädsla och tryck från allmänheten, inte av vetskap om vad som faktiskt fungerar.
– När det finns mycket rädsla så lockar alltid hårda tag: ”skicka in armén, skjut för att döda”. Min forskning visar att den typen av åtgärder slår ofta tillbaka på sig själv.
Fakta: Stockholmspriset i kriminologi
• Stockholmspriset i kriminologi (The Stockholm Prize in Criminology) är ett internationellt pris som instiftats av den svenska regeringen och Torsten Söderbergs Stiftelse.
• Priset, som är det största och mest prestigefyllda pris inom kriminologi i världen, delas ut för framstående prestationer inom kriminologisk forskning eller för den praktiska tillämpningen av forskningsresultat för att minska brottsligheten och främja de mänskliga rättigheterna.
Lyssna på vetenskapen
Man bör orka lyssna på vetenskapen, säger hon.
– Att lösa de här komplexa problemen kräver samarbete mellan polis och vetenskap, så att forskare kan få data så att vi kan se vad som fungerar och inte.
Hon kommer från Mexiko men har ägnat mycket av sin forskning åt Brasilien, där hon undersökt polismetoderna i Rios favelor. Bland annat analyserade hon vad som hände när militärpolisen som verkade där byttes ut i ett hundratal favelor, som ofta kontrolleras av kriminella gäng.
– Detta var polis med militär skyddsutrustning och maskingevär som bokstavligen invaderade och dödade en massa människor och sedan lämnade igen.
Dessa ersattes med poliser som skulle stanna i lokalsamhället och bygga relationer.
– Min forskning visar att det i omkring 60 procent av favelorna verkligen fungerade. I snitt minskade polisens dödliga våld med 45 procent. Även brottsligheten minskade och förtroendet för polisen steg.
Effekt av kroppskameror
I en annan studie mätte hon effekten av kroppskameror på poliser i favelorna. Även om kamerorna ofta var av så minskade polisernas våldsamma kontroller kraftigt. Det fanns även starka bevis för att lokalsamhällets aggressivitet mot polisen sjönk.
Polisvåldet i landet har ofta varit statligt sanktionerat och hon berättar om en bonus som infördes på 1990-talet som belönade de som brukade dödligt våld mot ”kriminella”.
– Bonusen slopades efter några år men våldskulturen bestod, säger hon.
2011 infördes i stället en bonus för polisenheter som fick ned det dödliga våldet, vilket kraftigt minskade dödandet, visar Magalonis forskning.
Ekonomisk kris och ett nytt auktoritärt styre i landet och i Rio gjorde dock att våldet ökade igen. Rekordåret 2019dödades 1 800 personer av polis bara i Rio.
– Men mitt arbete visade vad som kunde fungera och att man verkligen kan skapa incitament för att göra saker bättre.
Krav på hårda tag
När många i Sverige nu ”kräver hårdare tag” bör man minnas att det är väldigt få av de som bor i de förorter där mycket av brottsligheten koncentreras som ägnar sig åt kriminalitet, säger Beatriz Magaloni.
Åtgärderna måste därför riktas mot just de individerna.
– Jag tror det är avgörande att staten ingriper på ett sätt så att lokalsamhället inte förlorar förtroendet för staten och att polisen aktar sig för att stigmatisera hela grupper.
Ett lyckat exempel från favelorna som Sverige kan ta efter är att försöka få in fler personer från segregerade områden i poliskåren, säger hon.
– Från mitt arbete i Rio vet jag att poliser från favelorna är betydligt bättre på att arbeta med invånarna än de som inte är därifrån.
För att stävja våldet krävs dock avskräckning och sanktioner, framhåller hon.
– Man måste ge möjligheter och säga ”väljer du den där banan så kommer vi stötta dig hela vägen, men om du fortsätter så här hamnar du i fängelse”. Det är ett arbete som kräver samarbete mellan polis, andra myndigheter och lokalsamhället.
