Glöd · Debatt

Är slaveri vår framtid?

Fattiga argentinier friterarbröd till frukost i ett soppkök i Rosario i Argentina, där den som behöver kan äta gratis.

Hur går det när högerpolitik får råda ett tag? En titt på Nederländerna kan ge viktiga insikter, skriver Michiel van Lint. Där har fattigdomen vuxit och många har inget annat val än att jobba utan lön.

DEBATT. Orsaker till att högerpolitik vinner terräng kan lätt hittas i rädsla och egoismens acceptans. Vart den kan leda oss verkar svårare att se eftersom det behövs ett större perspektiv för det. Nederländerna, där trender ofta snabbt slår igenom, kan ge oss värdefulla insikter.

Slaveriet avskaffades i en tid då principer om människovärde var viktiga. Men det var ju ett vinstgivande koncept. Den centrala idén i kapitalism och liberalism är att det ska finnas skillnader mellan människor. The ”American dream” är teoretiskt omöjlig utan en flerfald förlorare. Att använda USA som modell för samhället är som att satsa allt på lotteri.

Liksom i nutid fokuserades under andra världskriget på att få bort fascismen, vilket gav fritt spelrum för två andra system att dominera världen. Kommunismen gav knappast valfrihet, men inom kapitalism finns det för de flesta inte heller mycket att välja på.

Inom kapitalistisk teori är ekonomin svängig, vilket gör det omöjligt att hålla lönerna ständigt stigande. Trots det ser vi en obegränsad ökning av toppinkomster och delvis medelinkomster vilken behöver balanseras.

Arbetslöshet används som en lösning, därför behövde pensionsåldern höjas. I Nederländerna har vissa sektorer sagt upp anställda för att ersätta dem med billigare arbetskraft (till exempel brevbärare), medan andra yrken har sett anställda ersättas av volontärer (som på bibliotek). Dessutom tvingas arbetslösa att ta volontärjobb.

Det är inte slaveri i traditionell mening (som fortfarande existerar i Asien – kapitalismen ses ju nu som viktigare än principer om människovärde!), men många har inget annat val än att arbeta utan lön. Marknadskrafterna driver upp hyror, livsmedelspriser och energikostnader, vilket gör livet outhärdligt för en del av befolkningen som ändå förväntas utföra jobb som behöver göras. Kommer vi att se slumområden uppstå i Sverige? Hjälp för fattiga har i Nederländerna redan tagit biståndsliknande former. Vi kan undra om livet för slavar, som i alla fall får mat och husrum, i vissa avseende är mer humanitärt.

Missnöjet i Nederländerna är så påtagligt att många fruktar att det kan leda till inbördeskrig. Det kommande nyvalet kan knappast dölja det faktum att politikerna inte kan ändra på utvecklingen.

Sveriges regering använder mobbningsmanér och förslag efter förslag från SD-håll går ut på att vi skulle vara varandras fiender. Det är alltmer uppenbart att även Sverige står på randen till avgrunden.

Kommunismen föll på grund av dess tvångskaraktär som motverkade dess ideal. Hur länge dröjer det innan kapitalismens murar rasar?

I det nederländska parlamentet vistas numera 17 (!) partier, varav bara ett, men i alla fall ett, förespråkar en systemändring. I Sverige då?