Regeringen skrotade nyligen det nya lagförslaget om klimat- och miljövänliga upphandlingar som skulle ha trätt i kraft 1 juli. Men det finns ett brett folkligt stöd för klimatvänliga upphandlingar. Dessutom tycker nästan varannan person att offentliga upphandlingar ska påverka klimatet så lite som möjligt – även om det blir dyrare.
Siffrorna kommer från en opinionsundersökning som Fossilfritt Sverige beställt. Drygt 1 000 svenskar i åldern 18-84 år har fått svara på en rad frågor för att ge politiker och andra beslutsfattare kunskap om hur allmänheten ser på elstödets utformning, kunskapsfrågor, miljömålsättningar, utsläpp och upphandling.
I undersökningen framkommer att närmare åtta av tio svenskar vill att de varor och tjänster som kommuner, regioner och myndigheter köper in ska påverka klimatet så lite som möjligt. Det rör sig om upphandlingar för ungefär 800 miljarder kronor varje år.
Struntar i fördyring
Nästan varannan person, 45 procent, säger att de vill att upphandlingarna ska styras av så lite klimatpåverkan som möjligt, även om det blir dyrare. Drygt en tredjedel, 33 procent, håller med, men bara om det inte innebär dyrare upphandlingar. En av tio är osäker och endast tolv procent svarar att de inte tycker att offentliga upphandlingar ska ha någon klimatfrämjande roll.
– Det här är ännu ett kvitto på att folket vill öka tempot i klimatomställningen, precis som näringslivet. Nu är det upp till politikerna att visa vägen, säger Svante Axelsson, nationell samordnare på Fossilfritt Sverige.
En kommun som redan tillämpar klimatkrav i sina upphandlingar är Östersund. Så sent som i förra veckan invigde man med buller och bång EU:s första elektrifierade byggarbetsplats: Torvalla, ett nytt aktivitetsområde, med förskola och ny skolgård till en befintlig skola börjar ta form. Inför bygget ställde Östersunds kommun krav på utsläppsfria maskiner.
"Viktigt driva på"
Sara Grelsson på tekniska förvaltningen är projektledare för bygget och ser upphandlingen som ett viktigt steg i omställningsarbetet.
– Jag tycker det är viktigt att vi skapar en framtid, att man kan fortsätta leva på den här planeten. Det här är en del i det. Det är viktigt för Östersunds kommun att driva på och vara ledande i det arbetet, säger Sofia Grelsson.
Därför är Östersund en av sex kommuner som samarbetar med Fossilfritt Sverige i ett projekt som kallas ”klimatledare inom offentlig upphandling”. Målet med det projektet är att öka takten i omställningen genom att använda offentliga upphandlingar som verktyg.
Anne Sörensson, som är klimatstrateg på Östersunds kommun menar att Torvalla-upphandlingen visar att det är möjligt för kommuner att ställa krav, till exempel på elektriska arbetsmaskiner, för att få ner de fossila utsläppen.
– Jag upplever en vilja till omställning och utveckling i byggbranschen. Nu hoppas vi att fler kommuner följer efter.
Win-win i Örebro
Bland regionerna kan Örebro nämnas som exempel på miljöprogressiv upphandling. I Örebro har såväl hela regionen som kommunerna i regionen och länsstyrelsen enats om att alla upphandlade transporter ska vara fossilfria senaste 2030. Beslutet har varit efterfrågat av näringslivet, som velat ha långsiktiga spelregler för sina investeringar.
– Det är en win-win för kommunerna, företagen och planeten. Utsläppen minskar, kommunerna får lättare att nå sina klimatmål, samtidigt som företag som går i täten främjas och sänker sina risker. Allt det här skyndar på utvecklingen i rätt riktning. Nu vill vi se fler kommuner, regioner och myndigheter som höjer klimatambitionerna i sina upphandlingar, säger Svante Axelsson.
Detta är Fossilfritt Sverige
Fossilfritt Sverige är en del av regeringskansliet och skapades som ett regeringsinitiativ 2015 inför FN:s klimatmöte i Paris.
Samlar olika aktörer i form av företag, kommuner, regioner och organisationer som ställer sig bakom deklarationen om att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.
Initiativet drivs av ett kansli under ledning av en nationell samordnare.
Genom samverkan identifierar man hinder och möjligheter för fossilfri utveckling och utarbetar strategier för att uppnå målet.
Initiativet ska pågå fram till 31 december 2024.
