Hur göra med framtida skogsanvändning, återställande av våtmarker och grönområden i städer? Meningarna går kraftigt isär i EU med djup splittring mellan både länder och partier och nya försök att enas görs senare i juni.
Torsdagens försök att ena EU-parlamentets miljöutskott om deras syn på en ny naturrestaureringslag slutade i ett rejält antiklimax.
Efter många och långa omröstningar i drygt tre timmar tvingades franske ordföranden Pascal Canfin avbryta hela föreställningen och bolla fortsättningen vidare till nästa utskottsmöte, den 27 juni.
Därmed går en av EU:s just nu hetaste klimatstrider vidare.
”Det här blev en enda stor fars. En evighetslång omröstning där tilläggsförslag gick igenom och föll, hit och dit. Det här visar hur ogenomtänkta förslagen som lades fram var”, skriver starkt kritiska svenska ledamoten Emma Wiesner (C) via SMS till TT.
Levande skogar
EU-kommissionen kom med sitt förslag i fjol somras med målet att år 2030 ska ”återställningsåtgärder” ha genomförts på 20 procent av alla land- och vattenytor i EU.
Medlemsländerna ska bli skyldiga att ta fram bindande planer och mål för att skydda allt mellan grönområden i städer till mängden fjärilar och fåglar i markerna. Skogarna ska bli mer levande, med fler träd i olika åldrar. Dammar och andra hinder ska bort så att minst 2 500 mil av europeiska floder ska flyta obehindrat.
Förslaget har dock omgärdats av en allt hetare strid, där motståndarna varnar för att det riskerar att slå mot livsmedelsförsörjningen, medan anhängarna pekar på att det inte blir några livsmedel alls i framtiden om inte jord och vatten hanteras bättre.
Fakta: Naturrestaurering i EU
- EU-kommissionen lade i juni 2022 fram sitt förslag till naturrestaureringslag i syfte att ordna en "fortsatt och hållbar återställning av en motståndskraftig natur med biologiskt mångfald". Målet är åtgärder som totalt täcker minst 20 procent av EU:s land- och vattenyta år 2030 och samtliga ekosystem som behöver återställas till år 2050.
- Bland annat föreslogs att andelen grönytor i städer ska ökas med minst tre procent till 2040 och fem procent till 2050. Varje medlemsland ska uppnå en rad förbättringar när det gäller allt från mängden fjärilar och fåglar till andelen skogar med träd i olika åldrar.
- "När vi återställer naturen tillåter vi den att förse oss med ren luft, rent vatten och rent mat och vi gör det möjligt för den att skydda oss från det värsta i klimatkrisen", sade klimatansvarige exekutive vice kommissionsordföranden Frans Timmermans i ett pressmeddelande om lagen.
Splittring
Frågan splittrar både regering och opposition i Sverige.
C hänger med hela den kristdemokratiskt konservativa partigruppen EPP, där bland andra M och KD ingår.
Även Lantbrukarnas riksförbund, LRF, är kritiskt och varnar i en rapport för att lagen kan ”minska den produktiva jord- och skogsbruksmarken markant”.
L har i stället allierat sig med exempelvis MP och S.
Nejsägarna hoppas kunna fälla hela förslaget och vill att EU-kommissionen ska göra om det från grunden. Jasidan ser i stället fram mot fortsatta behandlingar tillsammans med EU:s medlemsländer.
Båda sidor är i princip lika stora – flera av de delomröstningar som hanns med under torsdagen slutade oavgjort, 44 mot 44.
Hur det än går är striden långt ifrån över. Härnäst väntar återupptaget utskottsmöte den 27 juni.
Längre fram – kanske redan i mitten av juli – ska hela EU-parlamentet rösta om frågan. Bland medlemsländerna ska lagen dessutom diskuteras vid ett miljöministermöte i Luxemburg på tisdag.
Artikeln har uppdaterats.
Läs mer:
