Brå: Högerextremister hotar mest

Minst var tionde förtroendevald i Sverige utsätts årligen för hot, våld eller skadegörelse av systemhotande aktörer, uppger Brottsförebyggande rådet (Brå), i en delredovisning, Utsatthet bland förtroendevalda, av ett regeringsuppdrag som redovisas i sin helhet under 2025.

I det Brå kallar systemhotande aktörer ingår kriminella nätverk, vänster- och högerextremister samt miljö- eller djurrättsgrupper och religiösa extremister. Andelen som årligen utsätts har inte förändrats sedan 2012, men hot på sociala medier har ökat.

– Förtroendevalda har berättat för oss om situationer som är mycket obehagliga för den som drabbas men som samtidigt kan vara svåra att komma åt genom polisiära insatser då det rör sig om en gråzon mellan olämpligt och olagligt, säger Linnea Littman, projektledare, Brå, i en kommentar.

Andelen förtroendevalda som rapporterar utsatthet är generellt sett högre
bland dem som är yngre. Mönstret är ännu tydligare för de som uppger att
de utsatts av en systemhotande aktör. Bland förtroendevalda under 30 år
rapporterar 22 procent att de utsatts av en systemhotande aktör, jämfört
med 4 procent bland förtroendevalda som fyllt 70 år.

Systemhotande aktörer – högerextremister överrepresenterade

Vänster- och högerextremister står bakom de flesta av dessa händelser, 4 035 händelser, där närmare 60 procent (2 545 händelser) av rapporterade angrepp från ”systemhotande aktörer” kopplas till högerextremism och drygt 30 procent (1 490 händelser) kopplas till vänsterextremism – knappt 5 procent till kriminella nätverk, mellan 2012 till 2022.

När det gäller händelser av ”våld eller skadegörelse” svarade drygt 34 procent, av 8 000 förtroendevalda som svarat på i undersökningen, ”vet inte” vem som låg bakom ”hot, våld eller skadegörelse”.

I det Brå kallar systemhotande aktörer ingår kriminella nätverk, vänster- och högerextremister samt miljö- eller djurrättsgrupper och religiösa extremister.

Av de ”systemhotande aktörerna” stod vänsterextremistiska grupperingar för en större andel i kategorin ”våld eller skadegörelse”, 18 procent, medan ”högerextremistisk eller rasistisk grupp” stod bakom 14 procent. I kategorin ”hot” toppar högerextremistiska eller rasistiska grupper med 19 procent, den senare gruppen stod för 18 procent av alla händelser från ”systemhotande aktörer”, vänsterextremister 10 procent.

Totalt redovisar undersökningen 14 207 fall av hot och våld mot förtroendevalda mellan åren 2012 till 2022, där ”systemhotande aktörer” stod för 4 467 händelser och ”övriga aktörer” låg bakom för 9 740 händelser.

Vänster- och högerextremister riktar sig mot olika partier

I alla partier förutom Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna står högerextremistiska grupperingar för den största andelen händelser med systemhotande aktörer och drabbar framför allt bland förtroendevalda i Socialdemokraterna, 46 procent, och Vänsterpartiet, 18 procent.

För Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna är det vänsterextremister som står för den största andelen händelser med systemhotande aktörer och där majoriteten av händelserna, 63 procent, är mot sverigedemokrater, står det i Brå:s rapport.

Studien ingår i ett regeringsuppdrag som ska slutredovisas våren 2025 och undersökningen bygger på data från Politikernas trygghetsundersökning 2023, där drygt 8 000 förtroendevalda svarade på frågor, samt på intervjuer med drygt 25 förtroendevalda som utsatts för brott av systemhotande aktörer.

Politikernas trygghetsundersökning har genomförts vartannat år sedan 2012. Enligt Brå syns ingen tydlig ökning eller minskning av politikers utsatthet sedan dess.