Städerna som fasar ut biltrafiken

Nyligen beslutade politikerna i Köpenhamn att sätta upp ett mål om förbud mot fossilbilar i staden senast år 2030. Staden är en av många som satsar på att i allt större utsträckning få bort eller begränsa antalet bilar i stadskärnan.

Men de är långtifrån ensamma. Redan 1999 förbjöd den spanska staden Pontevedra biltrafik i större delen av staden, och enligt en intervju med stadens borgmästare Miguel Anxo Fernández Lores har det hela lett till en mängd fördelar.

– Inte bara har vi inte haft ett enda vägrelaterat dödsfall på över ett decennium, utan luftföroreningarna har minskat med 67 procent och vår övergripande livskvalitet i staden har förbättrats dramatiskt, säger han till tidningen Politico.

Många fler städer har följt efter med olika typer av åtgärder. Den italienska huvudstaden Rom har infört flera zoner med begränsad trafik, och vissa dagar under året då smogen överskrider en viss nivå blir hela centrum en ”ekologisk zon” där bara elbilar och hybrider får köra.

I Oslo har man tagit bort parkeringsplatser i och runtomkring centrum och infört flera bilfria gator, samtidigt som man jobbat på att bygga fler cykelvägar och skapa en bättre stadsmiljö för gångare.

Andra städer, såsom Stockholm, Göteborg, London och Milano, har infört trängselskatt.

Paris är på gång att förbjuda genomfartstrafik i stadens centrala delar i lagom tid till OS 2024.

Bäst med både piskor och morötter

Metoderna för att få mindre biltrafik i städerna varierar. Men att förbjuda biltrafik på olika sätt är ett av de mest effektiva sätten, berättar Kimberly Nicholas, forskare på Lunds universitets Centrum för hållbarhetsstudier och som förra året presenterade en studie som granskade 12 olika tillvägagångssätt som europeiska städer använt för att minska biltrafiken.

– Att förbjuda fossilbilar som i Köpenhamn är en stor hjälp i arbetet med att ställa om till fossilfritt. Inte minst ger det en tydlig signal till företag att det inte kommer att vara lönsamt att investera i den här typen av produkter för de kommer inte vara kvar så lång tid.

Men samtidigt ska man komma ihåg att ett förbud bör vara ett komplement till andra metoder, tillägger hon.

– Det vår studie tydligt visade var att man bör använda både morötter och piskor för att uppnå bäst effekt. Samtidigt som man tar bort plats för bilar och gör det dyrare och mindre bekvämt att använda dem, så ska man använda pengarna som detta ger till att ge bättre förutsättningar för gångare och cyklister. Det här är viktigt, men många politiker vill inte inse detta, utan vill kanske bara satsa på morötterna.

En "ojämn spelplan"

Men piskorna är viktiga, konstaterar hon, för att ”rätta till den ojämna spelplanen” i stadsrummet, där bilen har det största utrymmet.

Studien som hon och kollegan Paula Kuss genomförde visar tydligt att det är piskorna som minskar trafiken mest: förutom olika typer av förbud så är trängselskatt ett effektivt medel, liksom ombyggnad av gator och kvarter, där man tar bort parkeringsplatser och bilvägar för att ge plats för gångare, cyklister och kollektivtrafik.

Hon lyfter just Köpenhamn som ett positivt exempel, där cykeln har fått ta ordentligt med utrymme.

– De har varit så framgångsrika i att skapa en stad där det är lätt och till och med snabbare att cykla. Det är ett bra exempel också, för det har inte alltid varit så. Köpenhamn var en bildominerad stad. Så om någon från USA kommer och ser Köpenhamn och tänker att det är fantastiskt att man till och med kan cykla med barnen i centrum och det ändå känns tryggt, att det går snabbare att ta sig fram än med bil och att till och med affärsmän i kostym cyklar, då skulle de säkerligen säga att detta skulle aldrig fungera i USA, för vi har byggt samhället kring bilen. Men sanningen är att Köpenhamn hade inte heller förutsättningarna. Det började förändras först på 60-talet på grund av en gräsrotsrörelse som krävde det.

Men det behöver inte ta flera decennier att göra en liknande omställning. Staden Pontevedra ovan är som bekant ett exempel på det. Dessutom finns inte tiden att låta det gå långsamt, för klimatförändringarna väntar inte.

Elbilar inte hela lösningen

Samtidigt så är inte förbud mot fossilbilar lösningen på hela klimatkrisen.

– Vi måste undvika att använda bilar så mycket som möjligt i första hand. Den bästa bilen är faktiskt ingen bil. Vi behöver se till att människor kan gå, cykla och åka kollektivt till skolor och jobb och inte behöver röra sig långa sträckor med en bil. Vi måste få människorna ut ur bilarna och in i kollektivtrafiken.

För även elbilar har utsläpp.

– Även om vi ersätter alla bilar i världen med elbilar så skulle det inte vara tillräckligt för att hålla oss inom Parismålen. Vi måste också minska på bilkörandet, säger Kimberly Nicholas.

Hon hänvisar till siffror från europeiska paraplyorganisationen Transport and environment, som visar hur mycket mindre utsläpp som en elbil genererar under sin livstid jämfört med en bensinbil, inräknat tillverkningen och hur elmixen i landet ser ut.

– Sverige är bäst i Europa. Här släpper en elbil ut 79 procent mindre än en bensinbil. Sämst var Polen (29 procent mindre), som har mycket kolkraftverk. Men även här så lönar det sig alltså att byta till en elbil. Först ska man generellt sett försöka behålla det man har, men den enda gången du ska göra dig av med något så är det en fossilbil. Det och om man fortfarande använder gas eller olja som uppvärmning i hemmet.

Samarbete med företag

Men åter till arbetet med att minska biltrafiken i städerna. Andra, hyfsat effektiva, sätt att minska biltrafiken är att samarbeta med företag eller universitet. Om de börjar ta betalt för parkeringsplatserna i anslutning till jobbet/studierna så kan det få en positiv effekt.

– Man kan göra det här på olika sätt. Man kan bara börja ta betalt. Eller så kan man säga att ”din parkeringsplats kostar 1000 euro om året, om du slutar köra bil till jobbet så ger vi dig 1000 euro. Folk brukar gilla det alternativet mer. Och så länge du inte köper en flygbiljett för de pengarna så är det bättre för klimatet än vad det skulle varit om du körde bil till jobbet.

Ett hinder i utvecklingen är dock att få politiker att ta de tuffa besluten.

– De flesta upplever fördelar av åtgärder som tar bort trafiken i staden, men så finns det ofta en liten grupp högljudda personer som tycker annorlunda och som politiker lyssnar på. Därför kan det vara bra att som medborgare gå samman med andra från sitt kvarter och låta politikerna veta vad man tycker.

Det gäller också att politikerna har koll på vad som ger effekt.

– I samband med vår studie så intervjuade vi politiker i Lund om vilka av de olika metoderna som vi presenterar som de skulle välja att använda (utan att veta hur effektiva de är). Och de flesta valde de minst effektiva. Morötter men inga piskor!

Därför försöker hon att få ut sin forskning så mycket som möjligt, och uppmanar andra att göra samma sak.

– Jag försöker få ut budskapet, och läsarna borde göra sin del också!