På torsdag fattar regeringen beslut om det nya mediestödet, som förändrar spelplanen för många tidningar. Förslaget ligger nära det som presenterats i den utredning som den tidigare regeringen beställde, och har fokus på lokal och regional journalistik.
Kulturminister Parisa Liljestrand (M) meddelade vid en presskonferens på eftermiddagen att den proposition om ett nytt mediestöd man nu tagit fram ligger nära det förslag som utredaren Mats Svegfors lämnade över till kulturdepartementet för ett år sedan. Liljestrand konstaterade att dagens befintliga stöd ”absolut inte fungerar”, och att förslaget, som regeringen formellt beslutar om i morgon torsdag, har brett parlamentariskt stöd.
– Vi har berett frågan och då utgått från utredningen förslag. Men vi har också haft en remissrunda och hanterat synpunkter, både ifråga om hur vi ska värna fådagarstidningar men också fortsatt mediemångfald.
Propositionen, som blir tillgänglig i sin helhet på tisdag, ska kompletteras med en förordning där riktlinjerna för stödet ska utarbetas mer i detalj. Besluten kommer inte att kunna överklagas, svarar kulturministern på en direkt fråga.
Osäker framtid
Stödet är framför allt inriktat på lokal och regional journalistik, och många nischtidningar har uttryckt oro för vad det nya stödet kan komma att innebära för deras framtid.
– I förordningen kommer vi ha skrivelser som möjliggör för fådagarstidningar som bidrar till den nationella mediemångfalden att få stöd. Men det är klart att det finns en risk att tidningar blir utan stöd, säger Liljestrand.
Förslagets tyngdpunkt på lokala och regionala medier ses av branschen överlag som något positivt .
– Det allra viktigaste är att regeringen har tagit fasta på Svegfors-utredningens tydliga inriktning att stödet ska gå till lokal och regional nyhetsförmedling. Det är där pengarna behövs, för att säkra nyhetsförmedling och demokratisäkring utanför storstäderna, där antalet potentiella prenumeranter är färre och förutsättningar att finansiera journalistik med hjälp av annonspengar är begränsade, säger Mats Ehnbom, vd och koncernchef på Gota media, till Dagens media.
Flera aktörer som tidningen talat med önskar nollmoms som ett indirekt stöd, och man poängterar att mycket fortfarande är osäkert innan föreskrifterna är färdigt utformade av MPRT (Myndigheten för press, radio och tv).
Värna mångfalden
Roger Boström, ordförande i Sveriges fådagarstidningar är försiktigt positiv, men saknar tydliga besked kring hur begreppet användarförankring ska tolkas, och tycker det är svårt att planera framåt.
– Det som oroar många tidningsföretag är när de får sina slutliga beslut. Det måste snabbt komma fram en tidsplan som gör att företagen kan planera sin verksamhet för 2024, säger han till Dagens media.
Amanda Lind (MP), som var kulturminister när utredningen initierades, säger till Dagens ETC att presskonferensen var mer otydlig än klargörande.
– Det är till exempel fortfarande oklart hur mycket stöd som ska tillfalla de små och de medelstora tidningarna, de som fyller en viktig roll för mediemångfalden, och vad det nya mediestödet har för konsekvenser för dem. När Mats Svegfors presenterade utredningen lovade han att en rännil ska gå till dessa nischtidningar, men den rännilen bör breddas för att inte slå ut mångfalden.
Efter sommaren ska förslaget behandlas av riksdagen och när det har klubbats där ska det formellt godkännas av EU-kommissionen. Stödet planeras att träda ikraft den 1 januari 2024.
Artikeln har uppdaterats med reaktioner.
Läs mer:
