Radar · Miljö

Nord Stream-läckan ger röda utsläppssiffror

Efter att läckorna vid gasledningarna Nord Stream 1 och 2 i Östersjön uppmättes förhöjda nivåer metangas i luften.

Sveriges utsläpp minskade kraftigt förra året – men metangas från Nord Stream-läckan vänder upp och ner på statistiken. Samtidigt fortsätter skogen att suga upp allt mindre koldioxid.

Utsläppen av växthusgaser inom Sveriges gränser minskade med drygt 5 procent förra året, enligt Naturvårdsverkets nya utsläppsstatistik. Det är i linje med preliminära siffror som kom i somras.

Det är en betydligt större minskning än genomsnittet de föregående åren, vilket främst beror på att utsläppen från inrikes transporter sjunkit rejält – trots samma mängd trafik på vägarna. Orsaken är framför allt att mer biodrivmedel blandats i bensin och diesel, men även att elektrifieringen tagit fart.

Ändå ser det på pappret ut som en ökning när Sverige redovisar utsläppen för i fjol. Orsaken är att den stora mängd gas, främst metan, som läckte ut vid sprängningen av Nord Stream-ledningarna i svensk ekonomisk zon ska räknas in.

Sveriges territoriella utsläpp (inom landets gränser) uppgick till 45,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter, det vill säga de mängder som påverkar klimatet på samma sätt som lika mycket koldioxid. Från läckan i Nord Stream 1 och 2 tillkommer ytterligare 5,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

– I stället för att de totala utsläppen minskade med 5 procent blir det en höjning med 7 procent, säger Anna-Karin Nyström, chef för Naturvårdsverkets klimatmålsenhet.

Det gör att Sveriges måluppfyllelse inom EU kan påverkas och därmed finns risk för böter. Men samtal pågår nu med EU-kommissionen för att hitta en eventuell lösning.

Naturvårdsverket redovisar nu även hur mycket koldioxid som togs upp av skog och mark i fjol, den så kallade kolsänkan, vilket var totalt 41,2 ton koldioxidekvivalenter. Därmed fortsätter en nedåtgående trend som främst beror på att mer skog avverkas och att tillväxten i skogen minskat.

Fakta: Sveriges utsläpp 2022

Här är fördelningen över olika sektorer, räknat i miljoner ton koldioxidekvivalenter (förändring jämfört med 2021 i parentes):
• Industri (exklusive Nord stream): 15,2 (-3 procent)
• El och fjärrvärme: 4,0 (-2 procent)
• Inrikes transporter: 13,6 (-10 procent)
• Avfall: 0,9 (-5 procent)
• Jordbruk: 6,5 (+1 procent)
• Produktanvändning: 1,3 (-4 procent)
• Egen uppvärmning av bostäder och lokaler: 0,8 (0 procent)
• Arbetsmaskiner: 2,8 (-10 procent)
Källa: Naturvårdsverket
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV