Det går bra för kooperativa företag i Sverige, men anslagen har minskat radikalt på senare år. Samtidigt är det fler som behöver kooperativ rådgivning, skriver Gordon Hahn från Coompanion. Han efterlyser mer politisk vilja och dito fokus på kooperativen.
DEBATT. Under hösten 2023 har först FN:s generalförsamling uppmanat världens regeringar att satsa på kooperativ utveckling, motiverat med att kooperativa företag visat sig mer motståndskraftiga än andra företag, inte minst i tider av sociala och ekonomiska kriser. Därefter har EU:s ministerråd antagit kraftfulla och ambitiösa resolutioner för att skapa bättre förutsättningar för fler och växande kooperativa företag. Också här uppmanas regeringar stödja framväxten av kooperativa företag.
Såväl FN som EU lyfter också fram kooperationens demokratiska organisering, dess förmåga till innovativa lösningar på lokala utmaningar och dess förmåga till måluppfyllelse av Agenda 2030. Tyvärr syns inga spår av detta i regeringens budgetproposition.
I Sverige har kooperativ organisering visat på innovativa lösningar som svar på olika samhällsutmaningar i olika tider. Vi ser det bland annat i livsmedels- och bostadssektorn, i barnomsorgen och i andra välfärdslösningar. Utanförskap blir innanförskap i arbetsintegrerande sociala företag, utflyttningsbygder får förnyad tillväxt genom lokala kooperativa initiativ då dagligvarubutiken övertas, då man startar fiberförening eller då man generationsväxlar lokala företag till personalägande etcetera. Kooperativa lösningar som likaledes främjar den lokala demokratin, som inkluderar människor och bygger socialt kapital och attraktiva samhällen.
Coompanion är en rikstäckande organisation som främjar tillväxt och utveckling av kooperativa verksamheter. I hela landet ser vi att efterfrågan på kooperativa tjänster och nya innovativa affärsmodeller med kooperativa förtecken ökar, inte minst relaterat till nutida samhällsutmaningar såsom klimat- och krigshot, integration, ökade klyftor mellan stad och land liksom mellan fattig och rik.
Därvidlag har till exempel EU:s ”Rena energipaketet” (Clean energy package) möjliggjort för lokala kooperativa energigemenskaper för lokal konsumtion, produktion, lagring och delning av fossilfri energi. Faktum är att med rätt förutsättningar skulle energikooperativ kunna utvecklas i hela landet och därmed bidra till ett mera resilient energisystem helt i enlighet med Rena energipaketet, det vill säga att hälften av den el som konsumeras år 2050 ska produceras av dem som konsumerar den. Redan id ag förlitar sig 42 miljoner amerikaner till energi framställd i energikooperativ.
Den kooperativa utvecklingen i vårt land har varit och är framgångsrik. I dag har de största kooperativa och ömsesidiga företagen i Sverige en årlig omsättning på över 500 miljarder kronor och närmare 100 000 anställda. Nästan en femtedel av utgifterna i ett genomsnittligt hushåll kan härledas till köp av produkter och tjänster från kooperativa och ömsesidiga företag.
Coompanions nationella anslag har minskats med drygt en tredjedel sedan 2015, det vill säga tvärtemot FN:s och EU:s kraftfulla resolutioner. Coompanion kan, om politiken så vill, i än högre grad medverka till måluppfyllelse av Agenda 2030 och med kooperativa förtecken bidra till att lösa de samhällsutmaningar vi ser i dag. Men då behövs en ökad vilja och ett ökat fokus på nykooperativ rådgivning, innovation och utveckling genom ökat stöd till Coompanion, liksom underlättande regler för företagande och satsningar på innovation inom tillsammansägande.
