Snipp, snapp, snippa

Det var en gång, och du kanske minns det, en domare som skulle döma i ett mål mot en vuxen man som hade stuckit in sitt finger i snippan på en liten flicka. Domaren hade läst många böcker om lagar och juridik, för annars kan man inte bli domare. Men det stod ingenting om snippor där, i alla fall användes inte just det ordet.

Domaren slog upp ordet i Svensk ordbok, och där stod att snippa var ett vardagligt ord för det yttre kvinnliga könsorganet.

Fingret hade stuckits in ”typ långt” i snippan, sa flickan. Men domaren tog fasta på ordet yttre och ansåg att det därmed var oklart vad som egentligen hade hänt. Han diskuterade saken med sina kolleger, och de skakade på sina grånande huvuden och sa att det var mycket som var oklart här.

Jo, det var det ju. Vad trodde de till exempel att tioåringen brukade kalla de olika inre delarna av sitt könsorgan? Om hon alls brukade använda något särskilt ord för slidan eller om kanske alltihop gick under beteckningen snippa.

Men eftersom domarna på hovrätten inte visste blev mannen frikänd. Man kan tycka att de borde ha klarat ut det där före rättegången – så svårt kan det inte ha varit. Domarna kunde till exempel ha använt svenska.se, där man kan slå upp ett ord i tre ordböcker med ett klick: SAOL, Svensk ordbok och den historiska ordboken SAOB.

Enligt SAOL är snippa helt enkelt ett vardagligt ord för kvinnans könsorgan. I den historiska ordboken SAOB finns ordet bara med som variant på snipa, så det kunde ha blivit ännu tokigare. Att sticka fingrarna i en båt är ju inte förbjudet, och inte i en liten såskanna heller.

Men kort sagt, domarna borde ha vetat, och kanske hade det varit lämpligt med ett enklare språktest. Riksåklagare Petra Lundh tyckte också att de borde ha vetat bättre, så hon överklagade domen och begärde att rättegången skulle tas om. Hon sa också att man borde ha tagit med en alternativ brottsrubricering, nämligen sexuellt ofredande. För det var tydligen ingen tvekan om att mannen hade varit innanför flickans byxor och tafsat. Nu kunde han inte dömas för det heller.

Enkelt och barnvänligt

När RFSU lanserade ordet snippa 2003 fanns inget självklart, enkelt och barnvänligt ord som alla kunde för kvinnliga könsorgan. När mina söner på 90-talet undrade varför kompisen Emma inte hade snopp, förklarade jag att hon hade en slida. Det är inget svårt ord, men slida, vulva och vagina har blivit lite kliniska vuxenord.

Annars sa folk olika i olika familjer. Springan, muffen, fiffi, fia. Ännu tidigare var det vanligt att kalla snippan för framstjärten, lilla stjärten eller bara stjärten, så de där domarna i Göteborg ska vara glada att det inte är 60-tal längre.

Snippa var egentligen inte helt nytt – enligt Svensk ordbok är det första säkra belägget för att snippa har använts för kvinnligt könsorgan från 1995. Det hölls en del omröstningar och tävlingar om det bästa namnet på kvinnans könsorgan. I RFSU:s tävling 1992 vann snäppa, vilket låter ungefär lika vettigt som trast eller häger.

Men snippa visade sig fungera. Olle Josephson, docent i svenska och då chef för Svenska språknämnden, kommenterade i Ottar 2002: ”Om många tycker det är ett bra ord, inte värdeladdat, då är det bara att börja använda det. Om ni på Ottar och RFSU börjar kan det få stort genomslag. Det kan ta fyra till fem år innan det blir dominerande.”

Sedan 2006 står snippa i SAOL och är ett sånt där enkelt och självklart vardagsord.

Något svällande

Hela tiden fanns det ett annat ord som kunde ha fungerat om inte om hade varit: fitta. Lika kort och enkelt, alla kan det – men det ”kan uppfattas som stötande” för att citera Svensk ordbok. Vilket nog beror på att ordet är så gammalt att man under stora delar av dess historia inte har talat om fittor i möblerade rum.

För mig luktar det tyvärr lite skoltoalett, med utrullade toarullar på golvet och hånfulla kommentarer om någons könsorgan kladdade på kaklet. Det är ju inte ordets fel, och andra har helt andra associationer till det. Men hur som helst behövdes ett alternativ.

Ibland sägs det att fitta betyder fuktig strandäng, och det låter vackert och ligger i närheten av sanningen – men det är inte sant. Däremot är ordet en etymologisk kusin till ortnamnet Fittja, som har använts sedan 1300-talet och betyder just det. Både fittja och fitta kommer från ett ord som betyder fett, fet vätska och så vidare. Till exempel fet, som kommer från ett ord som har beskrivit ”något svällande”.

Snoppformat

Snippa är språkligt intressant på så vis att det har bildats med avljud, man har alltså bytt ut en vokal i snopp. Som när rinna blir rann och runnit, till exempel. Det är ett mycket gammalt sätt att bilda nya ord av gamla, och mycket ovanligt numera.

Ordet snopp har inte alltid varit en penis i första hand utan mer allmänt en utstickande del av något, ofta något som ska snoppas av. Som när man snoppar jordgubbar, krusbär eller cigarrer, eller som när man ger någon ett avsnoppande svar. Ordet är släkt med snöpa, och det låter ju hemskt.
Men det kan också användas som metafor för något snoppformat. Som till exempel när en person i en Stieg Trenter-deckare från 1954 har en lång näsa som slutar ”i en liten snopp”.

Med den bakgrunden är varken snopp eller snippa någon fullträff, men orden fungerar, och nu vet nog till och med domarna i landets hovrätter hur snippa används.

Snipp, snapp, snut, så var sagan slut.