Han tog hem en jordskredsseger i Thailands val – men får inte bli premiärminister. Demokratiskt inriktade Pita Limjaroenrat får inte den majoritet som krävs i den militärriggade nationalförsamlingen.
– Jag kommer inte att ge upp, säger han.
Pita Limjaroenrats breda koalition fick en klar majoritet av rösterna i valet i maj – i vad som kunde bli ett demokratiskt genombrott efter nio års militärreglerat styre i Thailand. Men det har hela tiden varit ovisst om han skulle få möjlighet att ta över makten, i ett system som har utformats av det militära etablissemanget.
Oppositionsledaren fick en majoritet av rösterna även när nationalförsamlingens två kammare röstade om honom på torsdagen, men det räckte inte, rapporterar Bloomberg med flera.
Detta trots att Pita Limjaroenrat är den enda personen som har nominerats till premiärministerposten.
Tydligt i antal röster
Pita Limjaroenrats parti Kao Klai (ungefär Framstegspartiet) blev klart störst i valet den 14 maj, med 38 procent av de thailändska väljarnas röster.
Dess största samarbetsparti, Pheu Thai som leds av den tidigare premiärministerdottern Paetongtarn Shinawatra, fick nästan 29 procent.
Det största av de partier som stagar upp det militärreglerade styret fick drygt 12 procent. I tisdags avgick Prayut Chan-o-cha från premiärministerposten. Den tidigare arméchefen, som låg bakom militärens maktkupp 2014 och sedan blev premiärminister med en omskriven grundlag, sade sig lämna politiken helt efter valnederlaget.
Men i nationalförsamlingen sitter fortsatt en stor grupp – en tredjedel av ledamöterna – som har valts ut av och lyder under militären.
Tiotals saknades
I nationalförsamlingens underhus, representanthuset, har Kao Klai och dess sju samarbetspartier en rejäl majoritet (312 av 500 folkvalda mandat).
Överhuset, senaten, tillsätts dock helt och hållet av militären i enlighet med den grundlag som togs fram efter militärkuppen i Thailand 2014. Senatorerna är 250 till antalet.
En ny premiärminister behöver få stöd från en majoritet när bägge kamrar röstar – det vill säga åtminstone 375 röster. I och med att systemet har reglerats på detta vis så saknade Pita Limjaroenrat redan i utgångsläget 64 röster för att kunna vinna.
Många ledamöter avstod helt från voteringen. I slutänden saknade oppositionsledaren 52 röster för att bli godkänd, enligt AP:s beräkning. Endast 13 av de 250 senatorerna gav honom sina godkännanden.
Det är oklart om Limjaroenrat får försöka igen, och om tillnärmelsevis tillräckligt många senatorer skulle kunna ändra sig.
– Jag kommer inte att ge upp, säger han till reportrar på plats efter voteringen, enligt AFP.
Anklagad för brott
Dagen före den stora omröstningen hade de thailändska myndigheterna gått ut och satt ytterligare frågetecken vid Pita Limjaroenrat. Han anklagas för brott i två fall som kan få konsekvenser för hans politiska framtid.
I det ena fallet anklagas han för att ha brutit mot landets valkampanjregler, som säger att kandidater inte får ha några ägarandelar i mediebolag. Detta har Pita Limjaroenrat haft i ett tv-bolag, men han framhåller att det inte har varit verksamt sedan 2007 och att han tog över det senare från sin far.
Valkommissionen förde saken vidare till rättsväsendet med en rekommendation om att Limjaroenrat stängs av från nationalförsamlingen.
I det andra fallet anklagas han för att vilja störta den i Thailand så högt hållna och skyddade monarkin. Partiet Kao Klai gick till val bland annat på att förändra landets strikta majestätslagar, där minsta förolämpning riktad mot kungahuset kan leda till hårda straff.
Att anklagelserna förs fram på detta vis är ett rent maktmissbruk, svarade partiledningen i Kao Klai.
