Köpenhamns polis har upprättat en visitationszon efter ett flertal knivdåd i slutet av december, vilket innebär att polis har rätt att visitera personer utan konkret misstanke.

Senast i måndags blev en ung man knivskuren på Nørrebrogade. Tre dagar efter dådet pågår livet vid brottsplatsen som vanligt: Köpenhamnsbor cyklar obemärkt förbi platsen i regnet.

Lite längre ner på gatan, där Nørrebro övergår till Nordvest, är polisnärvaron dock påtaglig.

Flera polisbilar cirkulerar i närheten av Mjølnerparken, ett område som den danska staten pekat ut som ett ”ghetto”, men som även börjat fyllas med trendiga barer och caféer.

"Skillnad om du är etnisk dansk"

Ett stenkast bort från det så kallade ghettot, men fortfarande inom visitationszonen, driver Naji Ali, 50, ett välrenommerat bageri.

– Jag vill att kriminella personer ska bli straffade, men tycker inte att polisen ska använda visitationszoner som en särbehandling. Om du är invandrare, ung och rör dig i det här området kan du räkna med att bli stoppad. Det är skillnad om du är etnisk dansk eller om du har invandrarbakgrund, säger han.

Det är en bild som Hanna Munk, 34, delar. Under de nio år som hon bott i utkanten av Nørrebro har hon aldrig blivit stoppad av polis och hon känner inte heller någon som blivit det.

– Jag känner mig varken mer eller mindre trygg med en visitationszon, men jag blir ju inte heller drabbad personligen. Så jag känner mig inte heller utpekad, säger hon och fortsätter:

– Om det är en förebyggande åtgärd så tycker jag att det är bra.

Har visiterat 163 personer

Dansk polis menar själva att den senaste visitationszonen har haft önskad effekt i ett trygghetsskapande syfte.

Enligt polisinspektören Tomas Marko Juhl har 163 personer visiterats mellan den 29 december och 9 januari, vilket har resulterat i 18 beslagtagna eller upphittade stickvapen och att sju personer nu är brottsmisstänkta.

– På så sätt kan vi säga att det ger oss något. Vi har beslagtagit vapen i ett område som vi har fokus på, säger han och fortsätter med en retorisk fråga till sig själv:

– Hade vi kunnat hitta dessa vapen utan en visitationszon? Det är så klart svårt att svara på, men det sänder också en signal om att vi har fokus på ett område där det är mycket kriminalitet.

Medveten om kritiken

Samtidigt understryker han att visitationszoner inte är deras enda verktyg utan endast en del av en större verktygslåda.

– Om vi bara hade visitationszoner hade det nog inte gjort en jättestor skillnad. En annan viktig sak som vi fokuserar på är lokalpoliser. De känner både de kriminella lokala invånarna och vill föra ett samtal i det offentliga rummet med dem. Det är för att räcka ut en hand så att de ska känna sig sedda och hörda.

Tomas Marko Juhl menar att personer med utländsk bakgrund inte blir visiterade mer frekvent än etniska danskar på grund av deras utseende, men är väl medveten om att vissa personer känner sig utpekade.

– Det är inte så att vi kontrollerar folk helt på måfå. Det sker alltid en konkret utvärdering på plats. Vi utgår från var de rör sig, vilka de är tillsammans med, vilken tid på dygnet det är och hur de beter sig, säger han och fortsätter:

– Vi vet att några som blivit visiterade många gånger känner sig utpekade. De upplever att de blir kontrollerade så snart vi upprättar en visitationszon. Andra upplever det som något positivt och kan leva med att bli kontrollerade när det är oroligt i ett område. Så vi upplever båda delarna.

Läs även: Expert: Visitationszoner kan strida mot rätt till privatliv