Krönikor

Planera inte för något – men ha beredskap för allt

Inför den här sommaren bestämde jag och min kille oss för att ge oss ut på en tågluff i Europa. Vi började i våras fundera på vilka delar av Europa vi skulle åka till, men kom ganska snabbt fram till att det inte gick att planera. Tänk om det skulle vara 45 grader i Italien och Kroatien? Eller regnoväder i Prag? Förr kunde man vara mer säker på ungefär vilket väder det skulle vara, men inte nu. Istället höll vi det helt öppet och bestämde oss först på tåget ner till Hamburg. Vi kollade i väderapparna och konstaterade att ett av få ställen i hela Europa där det inte regnade hela veckan var Marseille. Sagt och gjort – dit åkte vi och hade härliga dagar i en fantastisk och solig stad medan vi läste nyheterna om ett helt översvämmat Ljubljana och ovädret Hans framfart i Sverige.

I Sydkorea har flera tusen svenska ungdomar från det stora scoutlägret Jamboree evakuerats eftersom en tyfon drabbat landet. Lägret, som planerats i åratal och som ungdomarna längtat efter att åka till sedan de började som scouter, har fått avbrytas helt.

Även andra har behövt evakueras i sommar. Många svenska semesterfirande fick evakueras när bränderna snabbt spred sig på den grekiska ön Rhodos. Andra fick ställa in sin semester dit. Det gjorde också många när extremvärmeböljan med temperaturer på upp till 48 grader plågade bland annat Italien och Grekland.

Detta är bara ett litet axplock av händelser. En konsekvens av klimatförändringarna är som bekant mer extremväder. Det extrema är det nya normala. Vi kommer aldrig kunna veta när extremvädret kommer eller vilken typ det kommer vara, bara att det kommer att vara allt vanligare. Det kommer bli vanligare med skyfall och översvämningar, bränder och värmeböljor. Det innebär att det också kommer att bli vanligare med inställda resplaner, evakueringar, förstörda resor, sista minuten-ändringar, infrastruktur som kollapsar, förseningar och olyckor.

I takt med att klimatförändringarna breder ut sig kommer vi inte kunna planera som vi gjort tidigare. När pandemins framfart gjorde att vårt sätt att leva snabbt behövde ändras var det bara en föraning av vad som komma skall. Istället för ett just in time-samhälle behöver vi gå över till ett just in case-samhälle. Vi behöver både som samhälle och som individer ha beredskap för att det oförutsedda och extrema kan inträffa oftare än tidigare. Och en konsekvens av det är att vi inte kan planera vardagen på samma sätt som tidigare, utan istället ha beredskap för många skeenden.

Jag tycker om att planera så jag gillar inte den här ovisshetens tid. Jag gillar att ha kalendern fylld av möten, tvättider, barnens aktiviteter och så vidare (trots det dyker förvisso skolans APT, det vill säga att fritids stänger tidigare alltid upp som en blixt från klar himmel, men det är en annan fråga).

Ofta pratar vi om klimatförändringarnas konsekvenser på en väldigt övergripande nivå. Det kommer bli mer extremväder, fler krig och konflikter, vanligare med pandemier och människor kommer tvingas lämna sina hem på ett sätt vi aldrig tidigare skådat. Men en av klimatförändringarnas konsekvenser är också att vi inte kommer kunna planera framåt på samma sätt. Att hålla öppet för allt och inte riktigt fullt ut kunna planera något är en av de snabba beteendeförändringarna som nu sker för oss som lever i  klimatförändringens tid.