Om regeringen ska uppfylla sitt vallöfte om en kraftigt sänkt inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel, kommer Sveriges etappmål till 2030 inte att nås. Det krassa beskedet gav Naturvårdsverket på torsdagen.
– Det är tufft, säger Katarina Wärmark, klimatanalytiker på Naturvårdsverkets klimatmålsenhet.
Världens utsläpp behöver halveras till 2030 och nå nettonoll till mitten av seklet, enligt FN:s klimatpanel. I dag berättade Naturvårdsverket hur det går med Sveriges bidrag till klimatomställningen, utifrån en prognos av vägen till de klimatmål som EU och riksdagen beslutat om. Sammanfattat kan Sveriges mål om klimatneutralitet till 2045 sägas vara inom räckhåll utifrån beslutad och aviserad politik, medan det ser mörkare ut för målen till 2030.
Orsaken är den utlovade kraftiga sänkningen av reduktionsplikten. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har återkommande sagt att klimatmålen till 2030 ligger fast och att andra styrmedel ska ersätta när den utlovade sänkningen träder i kraft 2024. Men enligt den rapport som Naturvårdsverket presenterade i dag, finns endast ett styrmedel att tillgå som skulle kunna kompensera för den stora utsläppsminskning som reduktionsplikten står för. Ett nationellt handelssystem för utsläpp som sker från inrikes transporter.
– Det skulle innebära att man sätter ett tak på hur stora utsläppen får bli och lämna upp till aktörerna att bestämma hur man skulle nå det här taket. Troligt är att de då skulle blanda in biodrivmedel i mixen för att kunna hålla nere utsläppen under det här taket. Med ett sådant här handelssystem får vi troligtvis samma resultat, det är bara ett annat styrmedel att uppnå det med, säger Katarina Wärmark, klimatanalytiker på Naturvårdsverkets klimatmålsenhet.
Syre: Det låter som en rävsax för regeringen?
– Det är tufft men vi ser att med befintlig beslutad styrmedel så når vi transportmålet till 2030 (det vill säga 70 procent minskade utsläpp till 2030 jämfört med 2010).
Syre: Men inte med en kraftigt sänkt reduktionsplikt?
– Nej.
Med en nivå på 0-6 procent nås inte målet
Hur mycket biodrivmedel – om något alls – som ska blandas in förhandlas nu mellan partierna. Det största partiet i regeringsunderlaget, Sverigedemokraterna, vill att den sänks till noll. Moderaterna och Kristdemokraterna har talat om runt 6 procent medan Liberalerna signalerat att det kan landa på 12 till 16 procent. I dag ligger reduktionsplikten för diesel på runt 30 procent.
Sverige har ytterligare ett etappmål till 2030. Att utsläppen utanför EU:s handlande sektor (mestadels från byggnader, jordbruket och transporter,) ska minska med 63 procent till 2030. Även för det målet spelar inblandningen av biodrivmedel en avgörande roll då vägtrafiken står för runt hälften av utsläppen som omfattas av målet. Men för det målet finns en möjlighet att nå 8 procent av målet med kompletterande åtgärder, det vill säga ökad sänka i skog och mark eller tekniska åtgärder alternativt klimatinvesteringar i andra länder.
– Så det finns ett visst utrymme där jämfört med dagens reduktionsplikt men inte med kraftigt sänkt reduktionsplikt. Vi har inte räknat på de exakta siffrorna men 0 till 6 procent är en kraftig sänkning av reduktionsplikten, så där bedömer vi att vi inte når målet.
Positivare för 2045-målet
Sveriges mål om att sänka utsläppen med 63 procent från den icke handlande sektorn ligger också nära EU:s mål. Men i det finns en möjlighet att en överprestation ett år kan flyttas över till ett annat år. Målet tillåter också att utsläppsminskningar köps från länder som överpresterar. Men Sverige är inte ensamt om att ha en tuff väg framför sig så i vilken utsträckning det kommer att finnas att tillgå är osäkert.
Mer positiva är Naturvårdsverkets tongångar kring klimatmålet till 2045 – då Sverige ska ha uppnått klimatneutralitet. Enligt prognosen finns ett utsläppsgap på mellan 9 och 14 miljoner ton koldioxid (beroende på EU:beslut och hur stor reduktionsplikten blir).
– Tittar man på vår bedömning fyra år tillbaka är det betydligt närmre 2045-målet idag, så det är en jättepositiv utveckling, säger Katarina Wärmark.
Kräver ökad kolsänka
Utsläppsgapet är beräknat utifrån att så kallade kompletterande åtgärder används till max, vilket får uppgå till 15 procent av de samlade utsläppen 2045. Samtidigt pekar Naturvårdsverkets prognos på att kolsänkan i skog och mark inte ökar i den omfattning som krävs för att nå Sveriges åtagande gentemot EU. Myndigheten lägger därför en rad rekommendationer på styrmedel som kan öka kolsänkan, så som att utöka budgeten för våtmarkssatsningar och tekniska satsningar, så som bio-ccs. Det vill säga att biogena utsläpp fångas in och begravs under mark.
Katarina Wärmark tror ändå att det kommer att finnas tillräckligt, när målsnöret bryts 2045.
– Det har ju börjat bubbla kring bio-ccs redan nu och många som tar steg framåt och flera som siktar på att komma igång redan 2030 – 2045 är en bra bit fram så det tror jag absolut att det skulle vara möjligt, säger hon.
